Elektroniktidningen april 2019

NR 4 APRIL 2019

ELEKTRONIK TIDNINGEN

SVERIGES ENDA ELEKTRONIKMAGASIN FÖR PROFFS

TRÅDLÖST UTAN BATTERIER

TEMA: IoT OCH SENSORER

Bluetooth, Wifi, Zigbee, Lora – med forskarnas nya back­scatter-radio kan allt fler trådlösa sensornoder drivas batterifritt. Två företag är på väg mot kommersialisering. /12–13 5G-ANTENN:

FORSKNING:

Pivotal släpper in mm-vågor genom rutan

KTH styr stråle med memsgitter

/10–11

/16–17

PRENUMERERA KOSTNADSFRIT T! ETN.SE/PREN

Tidningshuvud

05-12-12

14.29

INNEHÅLL ETN 4/19

Sida 1

Utges av Elektroniktidningen Sverige AB adress: Folkungagatan 122, 4 tr, 116 30 Stockholm. telefon: 08-644 51 20 | www.etn.se bankgiro: 5456-3127 redaktion: Anna Wennberg (ansv. utg.), Per Henricsson, Jan Tångring. grafisk formgivning och layout: Joakim Flink, TYPA jocke.flink@typa.se annonser: Anne-Charlotte Sparrvik, 0734-17 10 99 | e-post: ac@etn.se prenumeration: webb: etn.se/pren | e-post: pren@etn.se telefon: 08-644 51 20

18

20

28

Anna Wennberg Bevakar analogt, opto och kommuni­kation, kraft, sen­so­rer, distri­bution, medicinsk elektronik och minnen. anna@etn.se | 0734-17 13 11

Per Henricsson Bevakar test & mät, rf och kom­munikation, produktion, FPGA, EDA och passiva komponenter. per@etn.se | 0734-17 13 03

Jan Tångring Bevakar in­byggda system, mjukvara, processorer, kort och skärmar. jan@etn.se | 0734-17 13 09

Anne-Charlotte Sparrvik Ansvarar för sälj- och ­marknadsföring. ac@etn.se | 0734-17 10 99 © Elektroniktidningen 2019 upplaga: 13 500 ex (exkl. emagasin) Allt material lagras elektroniskt. issn 1102-7495 Organ för SER, Svenska Elektrooch Dataingen­jörers Riksförening, www.ser.se Tidningen trycks på miljövänligt papper hos Sörmlands Printing Solutions AB. omslagsbilden: En batterifri Bluetooth-beacon från Wiliot.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 4/19

14

4 4 6

20

14 18

28

Prisad vattenmätare drivs av flödet Göteborgsföretaget Aqua Robur har fått två miljoner euro i prispengar av EU-kommissionen för sin energiskördande vattenmätare som upptäcker läckage i vattennätet.

Nystartad distributör med personlig service Tekniskt kunniga säljare och personlig ­service. Det är filosofin bakom distributören Etm4u som startade i Norge för lite drygt två år sedan och som nu tagit klivet över till Sverige. Vattenmätaren som sänker ­förbrukningen Nystartade Labtrino har utvecklat en uppkopplad vattenmätare för flerbostadshus som monteras utanpå rören.

En palett IoT-lösningar för kommuner Tio telekomveteraner på Iioote i ­Göteborg vill vara spindeln i Lorawannätet när kommunerna börjar koppla upp sig.

EXPERT: Så väljer du temperatursensor Valet av temperatursensor avgör prestanda i digitala temperaturmätare. Ett gratis simuleringsverktyg förenklar uppgiften samtidigt som det spar tid och pengar, skriver Alain Stas, Vishay och Mattias Bossert, Rutronik.

24

EXPERT: Välj sensor för IoT med omsorg För IoT-utvecklare är valet mellan ­prestanda och effektförbrukning en utmaning, men i vissa scenarier är den energisnålaste lösningen också den med lägst brus, skriver Mark Looney på Analog Devices. EXPERT: Stå på trygga rötter i en otrygg cybervärld Med Microsofts molnlösning och med komponenter från Elfa Distrelec kan du rulla ut ett IoT-system som är cybersäkrat från grunden med hjälp av en så kallad root-of-trust, skriver Leif Wartacz på Elfa Distrelec.



START BLOCKET

Prisad vattenmätare drivs av flödet Ungefär 25 procent av dricksvattnet i Sverige försvinner via läckor i det åldrande ledningsnätet. Utomlands kan siffran vara så hög som 60 procent. Nystartade Göteborgsföretaget Aqua Robur har fått två miljoner euro i prispengar av EU-kommissionen för sin energiskördande lösning som upptäcker läckage i vattennätet. ävlingen Zero Power Water Monitoring gick ut på att få fram ett system som utan att vara anslutet till elnätet eller behöver batteribyte samlar in mätdata i syfte att upptäcka läckage eller andra avvikelser i dricksvattenledningar. 20 förslag kom in och fem valdes ut till finalomgången. Aqua Roburs vinnande bidrag är döpt till Fenix Hub och drivs av vattenflödet. Systemet kan utrustas med olika sensorer för att mäta exempelvis flöde, tryck, temperatur och olika typer av vattenkvalitet. Mätdata skickas i realtid via trådlös kommunikation till kundens system eller till molnet. – Tidigare var tillgången på vatten i Sverige så god och det var så billigt att producera att inte var aktuellt att övervaka ledningsnätet. Nu går det att göra en kalkyl som motiverar investeringen, säger Niklas Wicén. Han och Martin Holm träffades på Chalmers entreprenörsskola år 2015 när de gick sista året på civilingenjörsutbildningen. Niklas gick på entreprenörslinjen medan Martin läste en utbildning mot produktutveckling och mekanik. Tillsammans startade de ett projekt kring större energialstrande turbiner i öppna vattendrag. AV O L I K A S K Ä L bytte de spår efter en tid men en nedskalad variant av den patenterade turbinen utgör grunden i företagets sensornoder. Förutom att den genererar energi mäter turbinen även vattenflödet. – Noggrannheten ligger på fem till tio procent. Det är helt OK för ändamålet, man ser läckor och trender, säger Martin Holm. Vill man ha noggrannare mätning går det att ­komplettera med



ytterligare en separat flödes­ mätare. Fenix Hub finns som ett komplett system med energigenerering, batteri, styrdator, olika typer av sensorer, trådlös kommunikation, antenn och molnlagring men går också att få som en basplattform med energi­genereringen, batteriet och styrsystemet där kunden adderar övriga delar. I B ÄG G E FA L L E N krävs att man kapar rören vid installationen eller att man borrar ett hål. Normalt görs det i så kallade mätarbrunnar, schakt i marken där rören kan vara mellan 50 och 300 mm i diameter. Beroende på utformningen i brunnen kan det

– Vi har en stor batteriback-up för att klara det.

bli nödvändigt att sätta antennen på utsidan för att få kontakt med nätet, exempelvis Lora eller NB-IoT. Vattenflödet mäts ungefär var femte minut och skickas tillsammans med övriga mätdata till molnet. Företaget har egna serv­ rar där kunderna kan logga in och se flöden eller vattenkvalitet. Alternativt kan data levereras in till kundens eget system, vanligen ett Scadasystem, och därmed integreras med det befintliga styrsystemet. Flödet i ledningarna kan variera väldigt mycket över dygnet. Vissa perioder är det i princip noll och görs det arbeten på ledningsnätet kan vattnet vara avstängt i dagar eller veckor.

D E T F I N N S I N G E N standard för hur tätt mätpunkterna ska placeras i ledningenätet. Ett vanligt angreppssätt är att dela in det i zoner och mäta hur mycket vatten som går in i zonen och hur mycket som går ut. – Säg att man har ett glidande medelvärde på 100 ­kubikmeter, går det upp 20, 30 eller 40 pro­ cent får man börja leta efter orsaken. Ofta har man en flödesmätare var femte ledningskilometer. Det kan kännas som en lång sträcka men dricksvattennätet i Göteborg är exempelvis 1 750 kilometer långt, säger Niklas Wicén. Det som hittills begränsat antalet mätpunkter är kostnaden som snabbt springer iväg om man måste dra fram el. Alternativet har varit batterier men de behöver bytas med jämna intervall.

SÖREN HÅKANLIND

T

Martin Holm till vänster i mätarbrunnen, Niklas Wicén till höger.

F Ö R E TAG E T H A R KÖ R T pilotprojekt hos ett par kunder under 18 månader. Nu återstår att slutföra industrialiseringen inklusive den certifiering som krävs i vissa länder och hänger ihop med att turbinen är i kontakt med dricksvattnet. Hittills har verksamheten finansierats av en kombination av mjuka pengar från Vinnova och EU med kapital från Chalmers Venture, Almi och Affärsänglar. Priset på två miljoner euro gör att det nu finns pengar för att både slutföra industrialiseringen och börja marknadsföra Fenix Hub utanför Sverige. – Vi är fem som arbetar i bolaget men har precis påbörjat ett par rekryteringar, säger Niklas.

PER HENRICSSON per@etn.se

ELEKTRONIKTIDNINGEN 4/19

SMALLER STRONGER FASTER

FROM THE RACETRACK TO THE ROAD VENTURI Formula E team has adopted ROHM’s full SiC power modules for its fully electric racing cars. ROHM’s innovative products power the implementation of e-mobility by delivering the next generation of power semiconductor devices. Our unique vertically integrated in-house manufacturing guarantees high quality and a consistent supply to the market. SiC technology enables SMALLER inverter designs in terms of volume and weight.

SiC can achieve higher power density for STRONGER performance.

www.rohm.com

SiC helps vehicles to cross the finish line FASTER and supports fast-charging solutions.

START BLOCKET

SER-KRÖNIKA

Det livslånga lärandet F R Å N S T U D I E B E S Ö K med SER Väst har jag fångat upp en del återkommande frågeställningar och utmaningar vi står inför. Vi vill alla bli effektivare, vi skall slåss på världsmarknaden med produkter och tjänster, och vi vill inte göra om andras misstag. De företag vi besökt har alla varit ledande i sina respektive domäner såsom fordon, musik, automation, produktion, sensorer, med mera. Jag skulle vilja påstå att de jobbar med liknande verktyg och metoder. Allt verkar vid första anblicken vara baserat på system från enkla inbyggda kretsar till kommande nya IoT-lösningar till stora system med en blandning av 100 procent egenutvecklat, integration av inköpta komponenter av såväl hård- som mjukvara till sina kundlösningar. Det är med andra ord mer företagets affärsidé och strategiska inriktning som bestämmer det man erbjuder. Men man vilar starkt på medarbetarnas kunskap, vilja och förändringsbenägenhet att leverera värde. E N M YC K E T F Ö R E N K L A D B I L D är att man levererar till, eller är en del av ett ekosystem. I visa fall som en integratör med egendefinierat, eller baserat på något tekniskt ramverk (standard) så man kan ha flera kunder vilket ger skalfördelar. För att möjliggöra bra hållbart utfall, verkar snabbhet med kvalitet och till stora volymer varit garanten för de produkter och tjänster som levereras. I samband med digitaliseringen finns nu möjligheten att erbjuda kontinuerliga förändring till användaren. På ett seminarium nämndes att man förväntar sig att 60–70 procent av förädlingen kommer i framtiden att erbjudas genom automatåterkoppling från användningen av erbjudandet i realtid. Detta ger att man snarast måste börja analysera om man kan behålla befintlig affärsmodell, eller hur och när den skall förändras? E T T E X E M P E L J AG D R A R M I G T I L L M I N N E S är det som skett med Microsoft och dess produkter som förflyttats från årsmodellsköp/uppdatering till månadsbaserad avgift. Kanske det går att ta lärdom därifrån? Mycket i rapporteringen kretsar kring de stora konferenserna som beskriver roadmaps och diskuterar vägval. Men att samma företag genom att använda realtidsmätningar av upplevd kvalitet och eller validerar nya egenskapers uppfattning hos kunder (med/utan) deras vetskap, har det inte varit så mycket diskussioner om. Det står en notis om att något förvunnit eller tillkommit. Detta är inget nytt för oss som jobbat med testdriven utveckling, eller liknande arbetsprocesser för att öka kvaliteten och korta ner leveranstid. Då är därför roligt och tryggt att vara medlem i SER, ta del i de personliga diskussionerna på studiebesöken med likasinnade från olika branscher och komplettera med det nya som man diskuterar. Kanske man får upp ögonen och vidareutbildar sig på distans i sin takt med Prompt. SER stöttar programmet liksom ett 40-tal svenska industriföretag. Fokus är kurser inom programvarutekniken som utvecklas mycket snabbt inom inbyggda system, och näraliggande områden. Prompt är ett samordnat program med Mälardalens högskola, Chalmers, Blekinge tekniska högskola och forskningsinstitutet Rise. Kurserna är huvudsakligen webbaserade och ger högskolepoäng och är därmed kvalitetssäkrade. Missa inte information på http://www.promptedu.se/

GUNNAR ANDERSSON Vice Ordförande i SER Svenska Elektro- och Dataingenjörers Riksförening



Nystartad distributör med personlig service Teknisk kunniga säljare och personlig service. Det är filosofin bakom distributören Etm4u som startade i Norge för lite drygt två år sedan och som nu tagit klivet över till Sverige.

– Vi vill sätta kunden och kundmötet i centrum, lite som Elfa jobbade tidigare, säger Börge Johnson som var chef för Elfas norska verksamhet innan han drog igång Etm4u i Norge i januari 2017. Den som nu ska etablera företaget i Sverige är Elfaveteranen Ove Opseth. – Ska vi överleva i världens dyraste land måste vi erbjuda något annat än de stora, säger Börge Johnson och syftar på den tekniska kompetensen som finns hos majoriteten av de åtta anställda som dessutom är delägare. – Jag var tio år på Elfa och innan dess tio år på Afu, som Elfa köpte. Ove Opseth har en liknande bakgrund med roller som finanschef, vd och försäljningschef på Elfa och sedermera Distrelec. – Vi tycker att det finns ett utrymme för den lite närmare dialogen där man hjälper kunderna, säger Ove Opseth som driver den svenska verksamheten tillsammans med sin dotter Mathilda. Börge flikar in: – Man vill ha besök och kunna ringa och fråga om det är korrekt, det man tänker beställa. I N R I K T N I N G E N F Ö R E T M 4 U är framförallt elektromekanik, viss typ av produktionsutrustning och instrument. Det finns inga halvledare eller passiva komponenter i sortimentet som omfattar cirka 45 000 produkter från ungefär 600 leverantörer. Huvuddelen av lagret finns i Tyskland och tillhör en icke namngiven distributör som inte har någon verksamhet i Norge eller Sverige. Dessutom finns mindre lager i Norge och Sverige. Företaget har också en del egna agenturer som kan vara exklusiva eller delas med andra

Börge Johnson och Ove Opseth.

distributörer. Det gäller exempelvis apparatskåp från Schroff, kapslingar från Fibox, mätinstrument från Flir och Fluke, lödutrustning från Weller och möbler från Treston. – Vi håller också kurser i ESD, inreder laboratorier för att de ska bli ESD-mässiga, kalibrerar instrument i Trondheim och kan trycka speciella färger på apparatskåpen, säger Börge Johnson. S A M T I D I G T G Å R D E T I N T E att ducka för prisfrågan. Idag är det enkelt för kunderna att jämföra priser på nätet. – Risken är att kunderna kommer att ringa oss och fråga en massa saker och sedan köpa någon annanstans. Men ofta får vi till något som är speciellt och som är svårare för andra att leverera. Han lyfter återigen fram Schroff som ett exempel. Appa­ ratskåpen byggs visserligen av standarddelar, men i unika kombinationer. Det gäller också för ett arbetsbord där kunderna väljer utformningen av olika detaljer. Först när det är klart tillverkas det i fabriken. Med start på elektronikmässan i Göteborg i april har verksamheten börjat rullas ut även i Sverige. Målgruppen är i första hand små och medelstora företag som behöver prototyper eller mindre volymer. Företaget är självfinansierat och ska man tro Börge Johansen fungerar konceptet. – I fjol kunde vi ta ut full lön och ändå göra en liten vinst.

PER HENRICSSON per@etn.se

ELEKTRONIKTIDNINGEN 4/19

ANALOG DEVICES’ POWER MANAGEMENT PORTFOLIO ENABLES YOU TO TACKLE YOUR TOUGHEST POWER CHALLENGES. Now you can get to market faster with everything you need to deliver breakthrough solutions that hold a true competitive edge. Power by LinearTM gives you: Industry-leading performance Proven, trusted reliability Best-in-class quality No-obsolescence policy Premier service and support

THE ULTIMATE POWER SOURCE JOIN US AT

07 – 09 May, Nuremberg, Germany

HALL 6, BOOTH 6-442

#PowerByLinear

EXPLORE ADI’s POWER MANAGEMENT PORTFOLIO analog.com/power

START BLOCKET

Lund tankar elektroner från ätande bakterier

Visby får induktiv elväg n FORDON Smartroad Gotland ska bygga en 1,5 km lång teststräcka längs den allmänna vägen mellan Visby flygplats och centrala Visby. En eldriven buss och en 40-tons eldriven lastbil kommer att laddas med induktiv teknik under färd.

n ENERGI Att få tag på elektroner som alstrats i bakterier blir enklare med en ny metod från forskare på Lunds universitet.

Bakterier alstrar elektricitet under sin ämnesomsättning, kanske för att kommunicera med andra bakterier och med molekyler. Forskare i Lund har nu lyckats använda en viss molekyl för att bättre integrera fenomenet med elektronik: en redoxpolymer som kan ta sig igenom bakteriens tjocka cellvägg för att effektivare hämta elektronerna där.

Den ström som bakterier skapar vid sin ämnesomsättning har varit svår att få tag på eftersom strömöverföringen har varit ineffektiv.

skapade en konstgjord molekyl, en redox­ polymer, för att underlätta den så kallade ”extracellulära elektron­ transporten”. Bakteriesorten som man har studerat är en vanlig tarmbakterie som finns hos både djur och F O R S K A R N A R E D O V I S A R resultaten människor, Enterococcus faecalis. av sina experiment i en forskResultaten har ett värde för ningsartikel i den vetenskapliga möjligheterna med framtida tidskriften Advanced Energy bakterieström men kan också ge Materials. en ökad förståelse för bakterier– Denna studie är ett genomnas kommunikation med brott i förståelsen för sin omvärld. extra­cellulär elektron– Elektrontransporten transport hos baktekan vara av stor betyrier, säger Lo Gorton, delse för hur bakterierna kemiprofessor vid Lunds kommunicerar med universitet. olika molekyler och med – Vi kan få ut en ström varand­ra i vårt tarmfrån bakterierna i realtid system, men även för medan de, så att säga, äter. Lo Gorton LENNART EKSTRAND

LU N D A F O R S K A R N A

hur naturen fungerar i ett större perspektiv. Man tror idag att många geologiska p ­ rocesser styrs av bakterier, säger Lo Gorton. B A K T E R I E R O C H A N D R A mikro­ organismer kan användas för att tillverka biobränsle, i så kallade mikrobiella biobränsleceller. Av speciellt intresse i energisammanhang är de fotosyntetiserande bakterierna. Om de fästs på en elektrod kan de ge ström när de belyses. Detta har Lo Gorton och hans kollegor visat i tidigare studier. F Ö R D J U PA D K U N S K A P om bakterier har även betydelse vad gäller möjligheten att använda dem för att exempelvis rena avloppsvatten, att tillverka svårsyntetiserade molekyler eller att reducera koldioxid till en mer användbar form.

JAN TÅNGRING jan@etn.se

– Förutom en unik elväg så inkluderar projektet även Sveriges första helelektriska 40-tons lastbil och en ny typ av elektrisk buss. Huvudsyftet med ­projektet är att bygga kunskap, säger ­Håkan Sundelin, som är projektledare för Smartroad Gotland, i ett pressmeddelande. Projektet uppges bli det första i världen att testa induktiv laddning nedgrävd i vägbanan på en allmän väg för laddning under färd. Sträckan blir 1,5 kilometer och ska vara klar nästkommande vinter. Försöken ska sedan pågå i tre år. Tekniken kommer från israeliska Electreon och gör det möjligt för i princip alla typer av elfordon att ladda under färd. Företaget har nyligen startar ett pilotprojekt i Tel Aviv med laddning av stadsbussar. Projektet på Gotland har fått 91 miljoner kronor i bidrag av transportstyrelsen, resterande 25 miljoner bidrar de deltagande företagen med. PER HENRICSSON

per@etn.se

Luleås miljardprojekt ska digitalisera industrin n PRODUKTION Luleå tekniska universitet har fått förtroende att koordinera Europas största projekt för att automatisera och digitalisera industrin. Med en budget på närmare 950 miljoner kro­nor bygger Arrowhead Tools ­vidare på universitets mångåriga forskning inom området.

– Det är ett stort erkännande av det vi håller på med, säger professor Jerker Delsing på LTU. Han leder det treåriga projektet med 81 parter inklusive företag som Volvo AB, Bosch och Philips.



Ambitionen är att underlätta automatiseringen i industrin genom att få delarna att prata med varandra. Idag är det svårt eller till och med omöjligt att blanda komponenter från olika leverantörer eller effektivisera existerande installationer. – Det är separat system för drift, underhåll och underleverantörer, de har sina egna system som vanligtvis inte pratar med varandra. A R R O W H E A D TO O L S ska ändra på det. Verktyget kan ses som en tolk som automatiskt översätter protokollet från exempelvis en

budget på 68 miljoner uppkopplad sensor så att euro. ett styrsystem från en anFortsättningen är lite nan leverantör förstår de större, med 950 miljoner data som genereras. kronor och 81 parter. Ett annat exempel – Den svenska delen kommer från trähushar en budget på sex till industrin där man ritar husen i ett cad-program, Jerker Delsing sju miljoner euro. Vi kommer att arbeta med men inte kan överföra tre större användarfall varav resultatet till de maskiner som Volvos lastbilsfabrik är ett. ska bearbeta virket. – Det sitter ingenjörer och gör delar av jobbet för hand, säger M Å L E T Ä R AT T göra produktionen Jerker Delsing. mycket mer flexibel genom att Arrowhead Tolls bygger vidare göra fabriken enklare att ställa på Arrowhead som pågick melom. lan 2013 och 2017: det projektet PER HENRICSSON per@etn.se hade 78 medlemmar och en ELEKTRONIKTIDNINGEN 4/19

Skydda din IP, ditt varumärke och dina intäkter

Säkerhetslösningar som är lätta att tillägga, men svåra att forcera Låt Microchip hjälpa dig att skydda inte bara dina konstruktioner utan även ditt varumärke och dina intäkter. Tjugo års erfarenhet inom säkerhet gör att våra experter kan lugna all oro kring integrering av säkerhet och utesluta behovet av dyr egen expertis. Vår expertis tillsammans med säkra fabriker och tjänster förklarar varför många toppföretag vänder sig till Microchip för hjälp att guida konstruktioner. I vårt breda sortiment av maskin- och programvarubaserade produkter för allt från säker kryptering till betrodda exekveringsmiljöer hittar du de säkerhetslösningar som tillgodoser dina specifika behov.

Skydda din konstruktion på www.microchip.com/Secure

Microchips namn och logotyp samt Microchip-logotypen är registrerade varumärken tillhörande Microchip Technology Incorporated i USA och andra länder. Alla andra varumärken är respektive registrerad ägares egendom. © 2019 Microchip Technology Inc. Eftertryck förbjudes. DS00002767A. MEC2236Swe03/19

TEMA: IoT OCH SENSORER

En passiv elektriskt styrd antenn för 12–18 GHz (Ku-bandet).

Riktar loben likt ett hologram Pivotal Commware, i Seattle, har utvecklat en helt ny typ av antenn för bland annat 5G, som ska konkurrera med dagens fasstyrda alternativ. Ambitionen är hög och attityden kaxig. Samtidigt är lösningen avancerat elegant, liten, energisnål och billig – helt klart värd att hålla ögonen på.

A

tt värdera vad Pivotal Commware har i sin hand är i det närmaste omöjligt. Än har företaget inte någon kommersiell produkt framme, och vilken operatör företaget samarbetar med är hemligt. Däremot är Bill Gates största investerare. Och gänget som grundade företaget för två år sedan är inga noviser. Brian Deutsch, delägare och företagets vd, kon-

struerade exempelvis antenner på Motorola en gång i tiden. – Vi är uppfinnare av något vi kallar holografisk lobformning, som bygger på ett patent inom elektromagnetisk fysik. Det vi gör är att vi kan utnyttja och styra elektromagnetisk energi på ett väldigt nyskapande sätt, förklarar han. Det fina med HGB-tekniken (Holographic Beam Forming)

Echo 5G fäst på en fönsterruta.

är att det går att skapa extremt flexibla antenner. En antenn kan samtidigt leverera flera olika lober med två informationslänkar vardera. Det senare sker med hjälp av polarisation precis som i dagens antenner. De olika loberna kan riktas i alla möjliga riktningar – till och med göras parallella med antennytan. Inom 100 ns kan de ändra riktning.

FAKTA

Formar strålen med hologram Holografisk lobformning, ­eller ­Holographic Beam Forming, påminner mycket om ett optiskt hologram. En referensvåg – i detta fall i GHz-området – trycks genom en holografisk platta med ett ­interferensmönster på ytan. Plattan – antennen – består av ett stort antal små antennelement, upphackade i metamaterial; det handlar om material i material som ordnas i repeterande mönster. På så sätt skapas mönster som är mycket mindre än den tänkta våglängden, varmed vågen blir kraftigt översamplad.



Ytimpedansen skapar hologrammet.

Vågen trycks ut mot antennytan genom en huvudledning (corporate feed) som driver alla antenn­ element, ut till kanten på matrisen. När vågen passerar under antenn­ elementen styrs de att endera vara attraktiva för energin som ska ut eller oattraktiva.

Antennen är byggd i ett fler­ lagers­kort, där vissa lager består av ett specialmaterial vars impedans kan styras i realtid. Ytimpedansen är det som skapar själva hologrammet. En antenn kan alstra flera samtidiga lober som kan riktas i alla riktningar ut från ytan.

Till skillnad mot massiv mimo, som bygger på tung digital signalbehandling, är Pivotals teknik analog. Det betyder, enligt företaget, att priset blir extremt mycket lägre. – Ingen kommer att betala för ett militärklassat fasstyrt system kommersiellt, marknaden skriker efter ett alternativ som är ekonomiskt försvarbart. H O LO G R A F I S K LO B F O R M N I N G är en ny typ av lobformning som har sina likheter med klassisk fasstyrning, men varken kräver signalprocessorer eller annat för pre-coding. Intressanta skillnader som Brian Deutsch pekar på är att varje antennelement i en fasstyrd antenn har avståndet en halv våglängd. Traditionella fasstyrda antenner har dessutom fasskiftare, lågbrusförstärkare och effektförstärkare för varje antennelement. – Vid 39 GHz blir det väldigt dyrt. Visserligen har man jobbat i många år med att göra detta i CMOS, och man kommer allt närmare. Idag kostar ett chip som styr fyra antennelement under 100 dollar.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 4/19

TEMA: IoT OCH SENSORER

Pivotal arbetar med finare geometrier – antennen har cirka tre gånger fler antennelement per ytenhet än en jämförbar traditionell fasstyrd variant. L I K A S Å Ä R D E N PA S S I V. Den skickar och tar emot signaler bidirektionellt, precis som en vanlig passiv antenn. – Det enda vi gör är att vi trycker på hologrammet med varaktordioder. Sen har vi vår egen asic som reglerar spänningen till de olika dioderna, som i sin tur skapar impedansprofilen till varje enskild antennelement. – Men det krävs inget special. Du kan ta bort en gamla 4Gantenn från Commscope som Ericsson använder och sätta på en av våra stora antenner direkt, och använda den som en lobformare, påpekar Brian Deutsch. Samtidigt vill inte Pivotal stanna vid antenner, utan även erbjuda hela system. E C H O 5 G H E T E R en första produkt som företaget utvecklat. Det är en repeater som kan ta signaler

ELEKTRONIKTIDNINGEN 4/19

avstängd, trängde ingen signal från olika typer av basstationer. – Fönster är som en blockeran- in genom fönstret. När enhetens fyra 100 MHz-kanaler slogs på de vägg för mm-vågor. Det finns kunde en datatakt på 1,3 Gbit/s vinklar när signalen reflekteras helt och andra vinklar när 60–80 mätas upp i huset. procent studsar. Folk kommer att få svårt att gå in i en affär och P L A N E N Ä R AT T en första version fortfarande behålla signalen av Echo 5G ska släppas komfrån basstationen, säger Brian mersiellt runt årsskiftet. Därefter Deutsch och fortsätter: kommer den att byggas ut med – Det var ett problem vi insåg, wifi och annat, avslöjar Brian så vi beslutade oss för att bygga Deutsch. något som sätts på utsidan av ett Utöver att sälja prylar jobbar fönster, fångar upp signalen, för- Pivotal på att bli ett tjänsteföretag. stärka den 20 gånger och sedan – Jag tittade på det hela och sa: levererar den in i rummet. varför ska vi hantera antennen, Exakt hur Echo 5G fungerar varför inte hantera spektrumet är inte klart, men den har fyra för operatörerna. vågledare som skickar ut signa– Det blev starten för vårt inlen över dess ytan mot glaset, telligenta lobhanteringssystem, varmed energi induceras genom även om jag önskar att vi hade fönstret. kallat det ”beams-as-a-service”, I ett fälttest på 28 GHz med skrattar han. en ännu icke namngiven Företagets IBMS operatör i hemstaden fick – Intelligent beam Echo 5G klart godkänt. management system – Enheten placerades på ligger i ett lager ovanför ett dubbelfönster, i 45 graantennerna. ders vinkel mot en bassta– Alla antenner som vi tion 500 meter bort. bygger är en IoT-enhet. Brian Deutsch Så länge Echo 5G var De fungerar som en nod

i nätverket och vi kan styra de viktiga parametrarna. Ä N Ä R D E T H E L A i sin linda, men tanken är att i varje ögonblick i framtiden ha koll på vem som behöver vad därute. Vem som desperat behöver bandbredd, och styra den dit. – Genom maskinlärningsalgoritmer vill vi skapa en intelligens som gör att vi kan styra bandbredden utifrån olika senarior som händer därute. Planen är att göra beräkningarna i molnet. Och Azure från Microsoft är numera företagets molntjänst. – Men det är en lustig historia. Vi hade just valt AWS som vår molntjänst och när jag nämnde det för Bill Gates vid ett möte svarade han ”Ursäkta, vad sa du? Sa du Amazon?” – Innan vi var klara med mötet hade jag ett mail från vd:n för Azure i min inbox ”Bill nämnde, bla, bla ...”, säger Brian Deutsch och skrattar högt.

ANNA WENNBERG anna@etn.se



TEMA: IoT OCH SENSORER

Trådlösa sensorer som talar alla protokoll och har cpu, lång räckvidd och hög bandbredd – men inga batterier.

Nästa generation backscatter är på väg Wiliot har en batterilös Bluetooth-beacon Som rfid på steroider – så kan du tänka på det som just nu utvecklas i labbet på ett israe­ liskt företag. Nya idéer kring backscatter och energiskördning ger den gamla rfid-­ etiketten nya begåvningar.

Backscatter – att modulera och reflektera infallande radiostrålning för att skicka information på nästan ingen energi alls – uppfanns 1948. Det kan jämföras med att signalera med solljus i en fickspegel – energin är gratis och det enda du gör är att modulera den. Backscatter används i rfidetiketter, som dock bara klarar av att upprepa sitt serienummer när de blir lästa av en scanner. Frågan är om nya spännande möjligheter skulle öppnas om taggen hade lite fler hjärnceller, men fortsatte att vara batterifri och kostade kring en dollar? Och kunde prata direkt med telefoner utan dyr scanner? Det tror i alla fall israeliska Wiliot och dess investerare. Företaget har utvecklat en batterifri Bluetooth-beacon. Idén åker snålskjuts på två väletablerade komponenter: infrastruktur för Bluetooth och billig volymtillverkningsteknik för rfid. I och med länkarna till båda dessa industrier ser sig Wiliot inte som en konkurrent till dem utan tvärtom som en partner. Batterifri Bluetooth förekom



som Kickstarterbluff år 2014, för den som minns, men Wiliot är på riktigt. Här är ett användningsfall. Med en prislapp på en dollar kan en godtycklig slutprodukt utrustas med förmågan att kommunicera på lagerhyllan och sedan på butikshyllan, med kundernas och personalens mobiltelefoner. D Ä R E F T E R K A N TAG G E N berätta för butiken att den blivit upplockad. När den är betald kan den berätta för butiken att inventariet minskat. För ägaren kan den senare berätta att förbrukningsdatum gått ut eller att den känner sig tom och behöver påfyllning. På återvinningsanläggningen i slutet av dess jordevandring, kan den berätta var den ska läggas. En tillämpning som Wiliot återkommer till är klädesplagg som varnar när de är på väg att tvättas med fel färger – så kanske blir smarta kläder en av de första tillämpningarna? För att kunna fungera som en Bluetooth LE-beacon har taggen en generell cpu, närmare bestämt en Cortex M0+ vilket är den enklaste cpu som Arm licenserar. Den har dessutom en ännu enklare cpu vars jobb det huvudsakligen är att sparka på M0:an när det ackumulerats tillräckligt med radioenergi för att den ska orka trampa sig igenom några klockcykler och generera några

nya Bluetooth-datapaket, krypterade och signerade. AT T K R E T S E N A R B E TA R i stötar på detta sätt är en av de lösningar som gör Wiliots teknik möjlig. För det finns väldigt lite energi att tugga på i Bluetoothfrekvenserna. På samma yta skulle man kunna samla tusen gånger mer energi i en solcell i inomhusljus. Wiliot bygger sin lösning på ett egentillverkat chip, som finns i sin femte prototyp idag. Slutprodukten blir papperstunn och har en storlek som en kölapp på apoteket, med antenn, chip, temp- och trycksensor. Det kornstora chipet har sensorgränssnitt, cpu, backscattersändare, strömstyrning och en kondensator som lagrar energi från skördade radiovågor. Strömstyrningen drar några nanowatt och är alltid vaken för att monitorera laddningen och för att purra cpu och radio när det finns energi tillgänglig för olika jobb. – Beräkningarna görs i vågor – när energin finns så gör den saker. Sedan gör den halt, skördar lite till, och vaknar för att göra en ny operation, om och om igen, berättar teknikchefen Nir Shapira. Företaget har ett eget moln som dels raffinerar de rådata som taggens enkla sensorer levererar, dels hanterar kryptering och autentisering, och dels hanterar

tjänster som taggarna används till, som lagerhållning. För att veta att en pillerburk är tom behöver du bolla med statistik från flera sensoravläsningar, och den energisvaga taggen vill förstås delegera så mycket beräkningar den kan till molnet. W I L I OT D I S K U T E R A R med poten­ tiella kunder inom smarta för­packningar, smarta kläder, lager­hantering i butik och trådlösa temperatursensorer. Amazon, Qualcomm och Samsung finns bland de investerare som hittills placerat 50 miljoner dollar i företaget. Rfidmarknaden var som referens värd 11 miljarder dollar i fjol. Företaget fyllde två år i januari. Det första Bluetoothmeddelandet från en prototyp skickades i fjol och strax därefter en avläsning från viktsensorn. Funktionerna demonstrerades i januari på en mässa i New York. Högst på agendan står nu att trimma sensorerna liksom algoritmerna i molnet. Datakommunikationen ska GDPR-säkras och skyddas mot integritetsattacker som replay – återuppspelning av inspelad trafik. De första pilotförsöken ska kunna inledas i år. Företaget ska därefter försöka utöka räck­ vidden, idag tre meter, genom att försöka skörda från ännu fler frekvensband. n

ELEKTRONIKTIDNINGEN 4/19

Jeeva: Inga batterier i smarta hemmets radio Jeeva Wireless i Seattle vill plocka batterierna ur Bluetooth, Zigbee och wifi.

I Uppsala har forskare demonstrerat en gestsensor som drar 20 mikrowatt med backscatterkommunikation och en solcell som kombinerad strömkälla och sensor.

Backscatter brukade handla om låg bandbredd. Men en forskargrupp på Washingtonuniversitet demonstrerade i fjol teknik som bärvåg som backscatterradiorna kan sända 1080p-video med surfar på. Men därefter kan alla 30 bilder per sekund drygt två hemmets trådlösa noder kasta meter. Kameran drar en halv batteriet, oavsett om de talar Zigmilliwatt, vilket forskarna kan bee, Bluetooth LE eller wifi, som skörda ur radiovågor. är de hemmaprotokoll företaget En tillämpning vore superlätta nämnt hittills. kameror som fästs vid Allt är fullt bakåtkomglasögonen och sänder till patibelt med nämnda mobilen i bröstfickan. Elprotokoll. Planen är att ler trådlösa kameror som samarbeta med företag du tejpar upp på väggarna som säljer trådlöst för i ditt smarta hem. smarta hem och övertala Det sistnämnda är en dem att plocka ur batte­ ren gissning, men den rierna. Det skulle göra Ambuj Varshney passar med det faktum att noderna klart billigare, det smarta hemmet är det första men förmodligen skulle de även nischområde som Jeeva Wirebli fler när varje blomkruka kan less – forskarnas kommersiella får en Zigbeefuktsensor för en företag – har valt att satsa på. krona. Utanför det smarta hemmet har Jeeva-forskarna bland annat F Ö R E TAG E T H A R FÅT T sammanlagt demonstrerat batterilös Lora 4,2 miljoner kronor i finansiering och ligger i Washingtonuni- via backscatter och chirp spread spectrum (CSS) med en räckvidd versitetets hemstad Seattle. Tråd- och batterilös 1080p-video på 2,8 kilometer. Backscatter brukade handla är bara den senaste i en lång rad om korta avstånd, men redan innovationer som forskarna 2015 presenterade Jeeva-forskarstoppat in i sitt företag sedan det na backscatterradio som kunde grundades 2015. täcka ett medelstort kontor eller Någonstans i hemmet behövs ett hektar plantering utomhus. basstationer som blåser den

Redan 2015 kunde Jeevas forskare täcka ett medelstort kontor med backscatterradio.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 4/19

Jeevaforskarna har demonstrerat en batterifri mobil som skördar både rf och ljudvågor.

Det betyder att Jeeva i en framtida tillämpning kanske vill fästa en trådlös batterifri sensor på armen på en patient på sjukhuset. Eller sprida ut sensorer som bevakar temperatur och fukt i ett växthus. Allt med prislappar på några kronor styck. E N F O R S K A R G R U P P på Uppsala universitet har arbetat lika länge som Washingtongruppen och har presenterat liknande resultat – och här och där till och med lite bättre. – Backscatter är helt klart ett område som utvecklas, med färska forskningsresultat, men det är fortfarande i en tidig fas, säger Ambuj Varshney, en av de drivande inom backscatterteknik i Uppsalagruppen Networked Objects som leds av Thiemo Voigt. Ambuj Varshney tror att vi kommer att få se tekniken dyka upp på marknaden om ett par år. Och egen kommersialisering? Jo, gruppen har börjat nosa så smått på det genom att undersöka möjligheterna till patentering. Men fortfarande är det forskningen som är det främsta intresset. Ett demonstrator som Upp­ sala­gruppen fått uppmärksam­het för är en batterifri handgest­ sensor som använder en kredit­ kortsstor solcell som kombi­nerad sensor och strömkälla, och kommunicerar över backscatterradio. Systemet har en total strömförbrukning på 20 mikrowatt. – Vi skulle kunna driva hela systemet på en betydligt mindre solcell i dagsljus, säger Ambuj Varshney. JAN TÅNGRING

Ökad tillförlitlighet och minskade mått Kabelmonteringar färdiga att använda Finns med Reverse Fixing Screw-Lok för ökad flexibilitet - Sparar in tid och pengar på verktyg, utbildning och testning - Bakkåpor i metall för maximal dragavlastning och RF-skärmning - Upp till 45% mindre och 75% lättare än Micro-D - Motstår extrema stötar, vibrationer och temperaturer - Excellenta utgasningsegenskaper

www.harwin.com/ gecko-sl

jan@etn.se

Harwin Gecko-SL Sweden Apr 19.indd 1



01/04/2019 11:41

TEMA: IoT OCH SENSORER

nad det gör om man stänger av vattnet när man tvålar in sig i duschen eller jämföra förbrukningen med grannarna. Användarna kan också få tips om att byta till ett snålspolande munstycke eller räkna ut om det lönar sig att köpa en ny diskmaskin.

Vattenmätaren

som sänker förbrukningen I flerbostadshus finns det normalt bara en gemensam vattenmätare för alla lägenheter, de boende har därmed inga incitament att sänka sin förbrukning. Det vill nystartade Labtrino ändra på med sin uppkopplade vattenmätare, som monteras på vattenrören.

D

Vägen till vattenmätaren et kan tyckas självklart att började dock med en helt annan varje lägenhet ska ha en produkt, en dusch som både egen vattenmätare, men ställde in perfekt temperatur och i Sverige har vatten varit billigt visade vattenförbrukningen. och det finns därför inga krav på vattenmätare vid nybyggnation som i exempelvis Storbritannien. I D É N S PÅ N A D E S F R A M under stuDe är dessutom kostsamma dietiden på KTH. Med hjälp av att eftermontera. Det krävs både KTH Innovation och högskolans certifierad personal och att rören prototypcenter arbetade de med kapas. idén under sommaren 2017. Helst vill man också ha två – Vi fick fram en prototyp som mätare, en på kallvattnet fungerade helt ok och och en på varmvattnet, hade kontakt med olika för att även kunna debikunder, däribland krysstera för energiförbrukningsfartyg och hotell. ningen. Responsen var dock – Det finns studier sval så i slutet av 2017 från boverket som visar släppte duon idén för att att vattenförbrukningen istället satsa på vattenRamtin kan gå ned 30 procent vid Massoumzadeh mätaren. individuell debitering. – I början av förra våVi tror att man kan dra ren fick vi fram en protoned det mer än så om man typ som kan mäta utanpå kan se den själv, säger röret med en noggrannRamtin Massoumzadeh het på 98 procent. Man som startade Labtrino för behöver ligga där för att två år sedan tillsammans kunna certifiera mätaren Thibault Helle med Thibault Helle. och använda den för



debitering, säger Ramtin Massoumzadeh. Vatten- och energiförbrukningen presenteras i en app eller via ett webbgränssnitt men för att uppfylla certifieringskraven för debitering krävs en display på mätaren som visar totala förbrukningen. Certifieringen är tänkt att bli klar i sommar. D ATA A N A LYS E R A S med AI på motsvarande sätt som energi­ appen Watty – även den från KTH. De olika förbrukarna går att identifiera via sina signaturer och man kan därmed mäta hur mycket vatten som runnit ut i duschen, spolats ner i toaletten eller förbrukats på andra ställen i lägenheten. – Fördelen för oss jämfört med Watty är att det inte finns mer än ett tiotal olika tappställen. För el kan det vara flera hundra och att identifiera så många är betydligt svårare, säger Thibault Helle. Via webben eller appen går det exempelvis att se hur stor skill-

ÄV E N FA S T I G H E T S ÄG A R E eller fastighetsförvaltare har nytta av mätarna i och med att det går att mäta så små flöden som en liter per timme. Därmed kan man se droppande kranar eller upptäcka vattenläckor innan de hunnit ställa till allt för stora skador. Företaget har lämnat in en patentansökan på ­mätmetoden som baseras på ultraljud. Tekniken har använts i decennier men normalt har ultraljudssensorerna kontakt med vätskan eller så används en gel för att få bättre kontakt med röret när mätningen sker från utsidan. – Vi började också med gel men den torkar snabbt och då får man sämre kontakt, säger Thibault Helle. Exakt hur duon löst problemet med att överföra ultraljudssignalen till röret utan att använda en gel vill han inte berätta. Tekniken fungerar på plaströr (PVC och PEX), aluminiumklädda plaströr (AluPEX) och äldre vattenrör av järn. Dock inte med vanliga kopparrör. Diametern ska vara mellan 15 och 25 mm. F Ö R KO M M U N I K AT I O N E N med molnet används Lora, wireless m-bus eller trådad m-bus. Med avläsningar var femtonde minut räcker batteriet i tio år. Vattenmätaren finns redan installerade i två byggnader. Dels i studentboendet Living Lab på KTH, dels hos HSB Living Labs i Göteborg. Just nu pågår produktionsanpassning hos en kontraktstillverkare i Estland. När den är klar i sommar väntar betalande kunder som vill testa mätaren. Hittills har företaget levt på en kombination av mjuka pengar från Energimyndigheten, KTH Holding och Vinnova plus en investering från ängelinvesterare. Till hösten är planen att ta in runt tio miljoner kronor, pengar som ska användas för att skala upp verksamheten.

PER HENRICSSON per@etn.se

ELEKTRONIKTIDNINGEN 4/19

Kort-till-kort åt alla håll Robusta kontakter i FINEPITCH serien Med FINEPITCH, kort-till-kort kontakter, erbjuder Phoenix Contact för första gången skärmade och oskärmade kontakter för signal och dataöverföring mellan två kort. Detta ger er möjlighet att koppla ihop två kretskort enligt ert behov, med olika riktningar, höjder och antal poler, i kompakt format med 0,8 mm eller 1,27 mm delning.

För mer information ring 08-608 64 00 eller besök www.phoenixcontact.com/finepitch

DC 05-18.000.L1 © PHOENIX CONTACT 2018

TEMA: IoT OCH SENSORER

Liten fjäder skickar strålen i ön Att styra en ljusstråle med ett mikromekaniskt gitter genom att ändra dess mönster är vad några forskare på KTH lyckats med. Ingen har tidigare gjort något liknande. Framsteget kan bana väg för priskänsliga autonoma farkoster men även medicinsk diagnostik. Vägen till en kommersiell produkt är lång, men potential finns.

B A A

M

otorn är standard, men ­gittret som vi gjort har jag aldrig sett tidigare, säger Kristinn Gylfason, lektor på KTH och projektansvarig. Tillsammans med Carlos Errando-Herranz – postdoktor på KTH som drivit projektet – har Kristinn Gylfason, samt en samarbetspartner i belgiska Gent som hjälpt till med utvärderingen, nyligen publicerat en artikel om tekniken i Optics Letters. En viktig pusselbit är att KTHforskarna använder en klassisk mems-struktur för allt utom själva gitter. – Vi jobbar med standard­ processer och standardmaterial. Grunden i konstruktionen ­bygger på välkänd teknik så förutsättningarna finns för att detta ska kunna bli en lyckad kommersiell produkt på sikt, menar Kristinn Gylfason.

Gittret är det slingrande mönstret mitt i bilden. Det är kopplat direkt till en vågledare och töjs med hjälp av en så ­kallad kammotor (comb-drive), som är den vanligaste motorn för mekanik i denna skala. Kammen – de små tänderna mitt i bilden – fungerar som en kondensator. Hela ytan på tänderna är plattorna i k ­ ondensatorn. I bilden har motorn ingen pålagd spänning, varmed kondensatorns gap är stort. Lägger man istället en spänningsskillnad mellan punkt A och B blir det attraktion, kammen dras ihop och gittret töjs.

ett kisellager överst. I det övre lagret fri-etsas de rörliga delarna, varmed oxiden tas bort. Det är ett vanligt sätt att tillverka mems på idag. – Vårt gitter består av en kiselstruktur med luft emellan, som en sorts mekanisk 2D-fjäder, förklarar Carlos Errando-Herranz. Den viktigaste parametern hos gittret är perioden, eller frekvensen på mönstret. Den bestämmer vinkeln som ljuset strålar i när det når gittret, som är fäst i en integrerad optisk vågledare. Genom att dra i gittret förändras perioden och därmed vinkeln. KO N S T R U K T I O N E N är Inom optik ­definieras mindre än diametern vinkeln som noll grader hos ett mänskligt hårstrå. Kristinn då strålarna följer Den är tillverkad i KTH:s Gylfason normalen, alltså skickas två renrum: på Nanorakt ut från gittret i labb i Albanova gjordes detta fall. I den aktuella elektronstrålelitografi och konstruktionen går ljuset i Electrumlabbet i Kista lite bakåt. har strukturerna etsats. – Vi kan styra vinkeln De fritt hängande 5,6 grader. Det är inte strukturerna skapas med jättemycket. Vi hade SOI-skivor, med kisel i Carlos Errandohoppats på mer, men det botten, ett oxidlager och Herranz



som begränsade var att gittren kollapsade innan vi nådde en större vinkel. Orsaken var att mekaniken böjde sig lite, blev osymmetrisk och började att kladda ihop när mönstret töjdes. – Men vi har lyckats visa att principen fungerar och vi tror att det går att komma till större vinklar genom att ändra den mekaniska designen lite, säger Kristinn Gylfason. D E T M E S T I N T R E S S A N TA godhetstalet för en konstruktion som denna är förhållandet mellan lobbredden – alltså hur parallella strålarna är – och hur mycket lobvinkeln kan ändras (dvs figure-of-merit). Önskvärt är en smal lob och stor vinkel. Ju längre gitter är, desto mer fokuserade blir strålarna. Här har konstruktionen bara sex perioder, vilket ger ljuset en viss spridning. Dessvärre går det inte att skapa en mer parallell strålgång enbart genom att öka antal perioder. Orsaken är den väldigt stora

kontrasten i brytningsindex ­mellan kisel och luft, vilket ger ett brutalt gitter. Ljuset sprider sig extremt snabbt, och efter ett fåtal perioder finns inget ljus kvar. Det kan jämföras med ett fibergitter i glas som tack vara mycket små ändringar i brytningsindex kan göras långa. – Vi skulle behöva göra gittret svagare. En lösning kan exempelvis vara att ha det i olja istället för luft. Då skulle det kunna göras längre.

m

12 μ

Närbild på gitter och kondensatorn (kammen).

ELEKTRONIKTIDNINGEN 4/19

nskad riktning Spontant låter det dyrt, men Kristinn Gylfason menar att det inte är ovanligt att kapsla in optiska strukturer i olja. – Det finns speciella optiska oljor som används för att undvika luftgap mellan exempelvis fiber. Det är väldigt vanligt. Likaså jobbar man med vätska i LCD-displayer, påpekar han. med konstruktionen är annars att den absorberar nästan inget ljus. Det går att köra på väldigt mycket ljus utan att den värms upp. Och gittret uppför sig exakt likadant oavsett hur mycket ljus man trycker in. Ytterligare en positiv detalj är att vinkeln kan svepas relativt snabbt. Snabbheten begränsas av massan som ska flyttas runt och styvheten i fjädrarna. – Vår design skulle gå i resonans vid några hundratals kilohertz. Det är mycket snabbare än vad makroskopisk mekanik klarar och fullt tillräckligt i exempelvis en lidartillämpning. Just lidar för drönare är ett spår som forskarna fastnat för då konstruktionen har potential att bli väldigt strömsnål, kompakt och billig. – Vill man göra billiga drönare måste lidarn matcha drönarpriset. Idag tror jag inte att det finns lidarkonstruktioner som är tillräcklig billiga för ett stort antal nya tillämpningar. Som exempel tar de konstruktioner som bygger på elektrisk fasförskjutning. De använder en matris med antenner som var för sig strålar väldigt homogent. När strålningen från alla antenn­ element kombineras fås ett interferensmönster som kan ge en väldigt smal stråle. Nackdelen är att designen kräver mycket elektronik och varje element en egen fasskiftare. Den blir dyr och drar förhållandevis mycket ström. – Men det är en väldigt snygg lösning, som helt bygger på opto­ elektronik med allt integrerat på ett chip, poängterar Kristinn Gylfason. Att allt är byggt i samma kiselbit är betydelsefullt eftersom det då inte krävs någon linjäriE N S TO R F Ö R D E L

ELEKTRONIKTIDNINGEN 4/19

sering i systemet. Där har även KTH-designen – med vågledare och gitter i samma kisel – en stor fördel jämfört med en lösning som bygger på optik med fri strålgång, såsom mems-speglar. – Vi har en väldigt robust lösning som är okänsligt för skakningar, vilket jag tror är viktigt i exempelvis lidarsystem. En vital del som saknas i KTHdesignen är ljuskällan. En tanke är att använda halvledarlasrar flipchipade direkt på chipet. Det är en process som börjat bli standard. PÅ F R ÅG A N vilken räckvidd en framtida lösning kan komma att få vill Kristinn Gylfason egent­ ligen inte svara. – Jag måste anta för många detaljer för att kunna ange en räckvidd, som effekten i laser­ källan, detektorns känslighet och lobbredd, men det handlar om minst några tiotals meter. Medicinsk diagnostik är ytterligare ett område som den lilla mems-kretsen skulle kunna passa för. Den är så liten, bara 50 µm, att den lätt ryms i en kateter för titthålsoperationer. Det gör att den exempelvis skulle kunna användas för att avbilda inuti kroppen. – I en sådan lösning går det att med SiGe-processer bygga in fotodioder direkt i kislet. Då får man en detektor på chipet som fångar in den reflekterande signalen. Det upplever jag är en ganska lätt del att integrera. För att ta utvecklingen till ett nästa steg behöver forskarteamet samarbeta med någon som har en tillämpning. – Hittills har det varit ett rent akademiskt projekt, men för att det ska vara meningsfullt att gå vidare måste vi jobba med någon som har ett riktigt problem, säger Kristinn Gylfason.

Vi söker radiokonstruktörer som vill utveckla telekomsystem för 4G+5G! Letar du efter en ny utmaning och vill utveckla morgondagens teknik? Vi söker just nu drivna elektronikingenjörer med ett stort intresse för radio till våra kontor i Stockholm och Gävle. Du kommer att arbeta enligt följande utvecklingsprocess:

Dina arbetsuppgifter/ansvar • RF systemering såsom upprättande av radio­ kanal­länkbudget samt Tx/Rx­länkbudget • Konstruktion av frekvenssyntes, mixrar, Tx/Rx­kedjor, effektförstärkare, resonansfilter (kavitetsfilter, combiners) och antenner • Komponentval och schemaritning • Simulering • Konstruktionsverifiering på komponent­ och systemnivå Låter detta intressant? Läs då mer på:

www.syntronic.com/vacancies-europe

ANNA WENNBERG anna@etn.se

Länk till den vetenskapliga artikeln: https://doi.org/10.1364/OL.44.000855

One step ahead

TEMA: IoT OCH SENSORER

Om du vill ha någon att hålla i handen när du kopplar upp allt från kommunens gräsklippare till fjärrvärmen, så vill Iioote bli din systemintegratör.

En palett kommunal IoT från Ericssonveteraner Göteborgska IoT-bolaget Iioote hjälper svenska kommuner bli smarta städer med hjälp av lågenergi­radio, femton partners och en bred uppsättning sensorer.

S

i Iiootes tappning är Lorawanuppkopplade fuktsensorer. Lorawan (LoRaWAN) är amerikanska Semtechs yttäckande radionät. Det kännetecknas av liten bandbredd och extremt liten strömförbrukning i noderna med batteritider på tio år.

Kommuner vill ­huvudmålgrupp för bevaka fett­av­skiljare Iioote, som bildades 2017, och fyllnadsnivåer i lagom till att kommuneråtervinningskärl för att na började känna trycket ta två exempel. Positioatt digitalisera. nering av arbetsfordon De första områden och materiel är också som hamnat i fokus har Robert Spertina populära problem som blivit smarta byggnader de vill adressera. och smarta städer. Kontrakten Fjärrvärme är en killerapp skrivs med de kommunala I I O OT E H A R E N H E L PA L E T T – alltså en tillämpning där IoT ­fastighetsbolagen, renhållningIoT-lösningar kring Lorawan. kan komma att göra stor skillen, parkförvaltningen, elverken, Fuktsensorpaket heter ”Sense nad. Där kanske det går att göra bevattningen och vattenverken. IoT” medan ”Port IoT” över­ energibesparande optimeringar – Mycket är saker de redan vakar portar och grindar, ”Track och komma undan hembesök gjort i mindre skala med GSM IoT” spårar materiel, ”Waste tidigare. Men GSM kräver ström- genom att fjärrmäta temperatuIoT” rapporterar fulla sopkärl ren hos varje användare. matning. Med de nya näten kan och ”H2O IoT” loggar vatten­ du sätta ut många fler sensorer, förbrukning. säger Iiootes vd Robert Spertina. Landets kommuner är en E T T G RYE N D E I N T R E S S E finns för andra mättyper som CO2-mätÖver hundra svenska kommuner har eller kommer snart att ha lågenergiradionät som Lora eller Sigfox. ningar utomhus för att styra om trafik när gränsvärden närmar sig, eller inomhus för att hålla koll på luften i skolor och andra lokaler. – Det är en tillämpning som kommer att explodera. Ofta är det kommunens elnätsbolag som är den första instans som agerar. De kanske tar upp en diskussion med en Lora-aktör som Blink eller Stadshubbsalliansen om möjligheterna med uppkopplade sensorer. Det kan i sin tur i bästa fall leda till ett tips till Iioote. – Vi säljer inte bara till kommuner. De går kanske före och sätter upp de trådlösa näten.

ex miljarder kronor betalar fastighetsägare för vattenskador i Sverige per år, enligt försäkringsbolagen. Sexton miljoner kronor om dagen – det är en smärtsam siffra. Men den är också marknadsföring för IoT-bolaget Iioote. Uppkopplade fuktsensorer är en killerapp för IoT. De kan upptäcka fukten tidigt och hindra följdskador. Det konstaterade forskningsinstitutet Rise i ett test tillsammans med Iioote, för den som tvivlade. En oskyldig droppe i minuten från en dålig packning blir en vacker dag en mörk fläck i taket i våningen under. Motmedlet



ELEKTRONIKTIDNINGEN 4/19

TEMA: IoT OCH SENSORER

Sedan kommer byggnadsfirmorna, andra fastighetsägare och bostadsrättsföreningarna. Alla som äger byggnader och själva har behov dyker upp när nätet väl finns på plats. Över hundra kommuner eller städer har eller håller på att bygga ut lågenergiradionät i Sverige. Så marknaden har definitivt etablerat sig. Med bara tio anställda kan Iioote inte göra anspråk på att sitta på all kompetens. Företagets roll är primärt systemintegratör. Det finns 15 partners, från Loraoperatören Blink till industri­ designern Intunio. Vad är poängen med Intuino? – Ta vattenmätning som exempel. Det kanske varje hushåll ska ha tillgång till? Då behöver de ett snyggt gränssnitt i telefonen. Azure, Bluemix och AWS finns bland de moln Iioote kan arbeta med för ­administrationen av systemen. Men det är öppenkodsplattformen WebIoT som är mest framträdande i erbjudandena.

Personalen är gamla telekommare. Plus ett antal som kanske något oväntat, men logiskt när man tänker efter, är byggare, maskinare och fordonsingenjörer. Det är i deras domäner IoT ska integreras. Telekommarna har jobbat med M2M på Ericsson, från 2G och framåt. – Vi var pionjärer som gjorde i princip samma sak på Ericsson som vi gör idag, säger Robert Spertina. H A N J O B B A D E S J Ä LV på Ericsson Mobile Platforms och följde med till ST när mobil­modemen köptes över dit. Därefter började IoT bli hett. Robert Spertina var med och rullade ut de första Lorawannäten, bland annat i Indien med dess storkonsult Tata Group. Lorawan är den uppkopplingsteknik som Iiootes lösningar återkommer till, och där fokus ligger, bekräftar Robert Spertina, även om företaget även listar NBIoT och Sigfox bland verktygen

En provkarta på teknologier som Iioote lovar kunna integrera.

som det jobbat med, experimentellt eller skarpt. – Det är tydligt att olika lösningar kräver olika teknologier, att det behövs en blandning, säger vd Robert Spertina. Det är å andra sidan tydligt att hjärtat klappar för Lora. Och inte utan goda skäl. Robert Spertina konstaterar att han på senaste European Utility Week inte såg någon sensor utan stöd för Lora. – Och på konferensen i Barcelona är Lora ett naturligt inslag som finns med överallt, medan Sigfox brukade ställa ut, men inte gör det längre. – I Sverige var Lora för ett par år sedan fullständigt okänt,

KLARAR EXTREMA FÖRHÅLLNADEN

medan det nu fullständigt exploderat och kommun efter kommun bygger. N B - I OT E X I S T E R A R fortfarande huvudsakligen i labbförsök, men han tror det kommer att hitta framtida uses cases till exempel där realtid är kritiskt och noder­ na måste kunna väckas. 15–20 projekt har företaget i luften just nu. Många börjar med att testa i låg volym men kan till slut hamna i tusentals sensorer. Ett av projekten vill sätta 30 000 fuktsensorer i smarta byggnader. JAN TÅNGRING

jan@etn.se

MYCKET PÅLITLIGA KONTAKTDON FÖR MILITÄR OCH SÄKERHET ODU AMC® är en toppmodern robust cirkulär kontaktdonsserie med Push-Pull låsning, Break-Away funktion eller skruvlåsning för nästa generation militär kommunikationssystem (C4). Kontaktdon för radio utrustning (PRR), navigationsutrustning, robusta datorer, handhållna enheter, GPS antenner, utrustning för mörkerseende, hjälmmonterade skärmar eller fjärrstyrda enheter. ODU erbjuder också kundunika kablagelösningar, även med övergjutningar.

Icke-reflekterande och lätt Vattentät enligt IP68 och IP69 Robust och kompakt Tål upp till 5000 matningar Lättanvänd Färgkodning för identifikation Systemlösningar

MILITÄR OCH SÄKERHET MEDICIN

ODU AMC® Push-Pull

ELEKTRONIKTIDNINGEN 4/19

ODU AMC® Break-Away

ODU AMC® Easy-Clean

ODU AMC® High-Density

Threaded Connector

TEST OCH MÄTNING

INDUSTRI

ENERGI

EMOBILITY

För mer information: www.odu.se



TEMA: IoT OCH SENSORER

PE R

EX

R TA T

Så väljer du temperatursensor IKEL

Patienter, söndagssteken, duschen och akvariet har alla ett gemensamt, det blir allt vanligare att mäta temperaturen digitalt. Valet av temperatursensor avgör prestanda. Ett gratis simuleringsverktyg förenklar uppgiften samtidigt som det spar tid och pengar.

Av Alain Stas, Vishay och Mattias Bossert, Rutronik

Figur 1. Förenklat kretsschema över en digital termometer.

Alain Stas är Product Marketing Engineer för ickelinjära motstånd på Vishay. Innan dess arbetade han med matematiska modeller för biokemiska processer på det fria universitet i Bryssel.

KÄLLA: VISHAY

Matthias Bossert har arbetat 15 år på

Vilken samplingshastighet ska AD-­ omvandlaren ha? l Vilka passiva komponenter behövs och vilka toleranser måste de ha? l

KÄLLA: VISHAY

D E T Ä R S Ä R S K I LT V I K T I G T att avgöra temperaturområdet och mätnoggrannheten eftersom de avgör fortsättningen. Antag att temperaturområdet ska vara +25 °C till +150 °C och noggrannheten ±2 °C. Då finns det två temperatursensorer att välja på, en känslig men ickelinjär termistor och en resistiv sen-

sor (RTD), exempelvis platina som är linjär men mindre noggrann. När man ska välja sensor är det viktigt att avgöra vilka typer som uppfyller specifikationer. Det räcker inte med att besvara frågorna ovan eftersom egenskaperna inter­ agerar med varandra på komplexa sätt. Om man exempelvis väljer en termistor med god precision för att kunna mäta temperaturen noggrannare än ±0,2 °C och kombinerar den med en åttabitarsomvandlare kommer det att begränsa noggrannheten.

Figur 2. Simuleringen av kretsen visar temperaturprofilen. Överst syns omgivningstemperaturen V(surf), termistorns temperatur V(therm) och de digitaliserade mätvärdena (frekvens = 200 ms, antal bitar (n) = 10). Nedtill syns skillnaden mellan uppmätt värde och den faktiska temperaturen i termistorn.



KÄLLA: VISHAY

N

är man utvecklar system för digital temperaturmätning måste man börja med att titta på de mekaniska specifikationerna – den delen av arbetet avhandlas dock inte här. Därefter är det dags för de elektrotermiska egenskaperna. Där behöver man besvara följande frågor: l Vad är det tänkta temperaturområdet? l Vilken mätnoggrannhet behövs? l Vilken temperatursensor ska användas? l Hur stora är toleranserna i de elektriska egenskaperna?

Rutronik. För fem år sedan utnämndes han till senior marknadschef för motstånd inklusive fasta motstånd, variabla motstånd och olinjära motstånd.

Figur 3. Med en upplösning på mer än 16 bitar är skillnaden mellan den utlästa temperaturen och termistorns temperatur konstant.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 4/19

Figur 4. Felfunktionen når sitt minima med ett seriemotstånd på 4,7 kΩ.

Figur 5. Osäkerheten I temperaturmätningarna med dR25 = ±1 procent och dB = ±0,5 procent för termistorn och ±0,5 procent för det fasta motståndet.

stärkas, Det kräver ytterligare hårdvara vars toleranser måste tas i beaktande. A L LT D E T TA G Ö R VA L E T av komponenter till en komplex uppgift som normalt kräver omfattande tester. Det skulle vara bättre om sensorn, AD-omvandlaren och den övriga hårdvaran kunde väljas i form av ett virtuellt prototypsystem som man kan simulera och därmed se vad noggrannheten blir. Exakt detta kan man göra med analoga simuleringsprogram som PSpice. Dessutom är de oftast kostnadsfria.

Oberoende av om man väljer en termistor med negativ temperaturkoefficient (NTC) eller en resistiv sensor i platina går det att hitta Spicemodeller för dem. Själva konstruktionen utgörs av en spänningsdelare med en termistor och ett motstånd med fast värde. En spänningskälla levererar den ström som behövs för mätningarna. Spänningen från temperatursensorn förstärks och filtreras innan den digitaliseras. En lämplig komponent är NJRC9103 från japanska JRC som går att ansluta direkt till sensorn. Kretsen har en mikroprocessor och

Your Professional Partner

for individual solutions in the Nordic countries.

▪ ▪ ▪ ▪ ▪

Detectors

Emitters

Avalanche Photodiodes IR Detectors

Pulsed Laser Diodes Laser Modules UV LEDs cw Laser Diodes

lasercomponents.se

▪ ▪ ▪ ▪

Photodiodes IR Components Photon Counters Lasers Measurement Devices Fiber Optics Optics Motion Control Accessories

2017_LC-Nordic_AZ_Elektroniktidningen_Issue01_182x130.indd 1

Issue 1, publication4/19 date 2017-01-30, material dead line 2017-01-09, topic Opto & LEDs ELEKTRONIKTIDNINGEN

lasercomponents.se 19.12.2016 08:49:26



▲ ▲

Det är också bortkastade pengar att välja en sensor med låg noggrannhet och kombinera den med en 24-bitarsomvandlare. Om man vill kunna mäta riktigt små temperaturskillnader behövs en AD-omvandlare med hög differentiell linjäritet plus lämpliga kalibreringsalgoritmer. Ett annat sätt att få de mest noggranna mätningarna är att använda sensorer i platina av typen klass A (±0,15 °C vid 0 °C) med linjär temperaturkarakteristik. Dock är temperaturkoefficienten lägre än hos en termistor vilket innebär att signalen måste för-

KÄLLA: VISHAY

KÄLLA: VISHAY

TEMA: IoT OCH SENSORER

Figur 6. Om toleranserna för alla motstånd halveras kommer även osäker­ heten i temperaturmätningen att halveras.

levererar digitala utdata. Den kan dessutom göra olika typer av kalibreringar. Simuleringen av kretsen visar temperaturprofilen och sensorns karakteristik inklusive fördröjning och lutning plus digitaliseringen av signalen. Tidsavvikelsen i utläsning syns i den undre delen av figuren. För att göra det lättare att se effekterna av digitaliseringen valdes en upplösning i AD-omvandlaren på 10 bitar och en samplingstid på 200 ms. E G E N S K A P E R N A O C H TO L E R A N S E N hos sen­ sorn – i detta exempel en NTC-termistor på 10 kOhm ur NTCALUG-familjen från Vishay – och det fasta motståndet är enkelt att simulera i Spice. Digitaliseringen av signalen och konverteringen av råa mätdata till temperaturer görs med hjälp av en analog modell för spänningskällorna. Intressant att notera är att antalet bitar (n) hos AD-omvandlaren är en parameter i simuleringen och kan varieras mellan 8 och 24. Samplingstiden i ­sample/hold-modulen är också en parameter. När man använder sigma-deltaomvandlare slipper man en extern krets för sample/ hold, vilket har betydelse eftersom temperaturförändringar sker inom 100 ms. I detta exempel börjar vi med att låsa samplingstiden till 10 ms. Den ideala upplösningen i AD-omvandlaren går att hitta

KÄLLA: VISHAY

KÄLLA: VISHAY

TEMA: IoT OCH SENSORER

Figur 7. Osäkerheten I temperaturmätningen vid dR25 = 0,5 procent för en termistor med negativ temperaturkoefficient (NTC) men med dB = ±1,5 procent och en tolerans i det fasta motståndet på ±0,25 procent.

genom att mata in värden mellan 8 och 24. När man beräknar felfunktionen som det effektiva värdet mellan den avlästa temperaturen och termistorns temperatur sjunker inte felvärdet ytterligare när antalet bitar är större än 16 (n>16). Det går också att optimera seriemotståndet R1 för att minimera felvärdet. Som framgår av figur 4 når felfunktionen sitt minimum vid 4,7  kΩ på motståndet. Felfunktionen (ERR) definierades i Spice innan simuleringen genomfördes. I nästa steg ändrades toleransen i termistorn och det fasta motståndet R1. Ett värsta scenario analyserades för bägge komponenterna. Figur 5 till 7 visar de tre fallen. Figur 5 visar resultaten för en sensor med negativ temperaturkoefficient med dR25/R25 = ±1 och en tolerans för B25/85 på ±0,5 procent kombinerad med ett tunnfilmsmotstånd ur TNPW-serien från Vishay med 0,5 procent. Osäkerheten i mätningarna ökar från ±0,4 °C vid 25 °C till ±1,5 °C vid 100 °C. Simuleringarna gäller för värsta fallet. Om man beaktar toleranserna för R25 och B25/85 hos termistorn och toleranserna för det fasta motståndet R1, får man 2^3 = 8 fall. Den vita kurvan är referenskurvan. Simuleringen i figur 5 visar att toleransvärdena är jämnt fördelade. Det betyder att de relativa resistan-

serna mellan motstånden har valts korrekt. Figur 6 visar att osäkerheten i temperaturmätningarna kan halveras genom att toleranserna hos motstånden halveras (R25 = 0,5 procent och B25/85 = 0,25 procent för termistorn och 0,25 procent för det fasta motståndet). Men det är ett väl ambitiöst steg eftersom det är tveksamt om alla tillverkare av motstånd kan garantera att B25/85 är ±0,25 procent. E T T VA N L I G T VÄ R D E på koefficienten för B25 är ±1,5 procent. Om samma simulering görs med samma värden som i figur 5 men med en tolerans för B på ±1,5 procent syns resultatet i figur 7. Den relativt stora onoggrannheten vid höga temperaturer indikerar en långtifrån optimal konstruktion. Det syns också tydligt att resultaten i analysen av de värsta fallen för toleransvärdena inte är fördelade på ett idealt sätt. Vi har visat att en relativt enkel krets kan simuleras för att åskådliggöra hur den totala noggrannheten i mätkretsen bestäms av hur man väljer de ingående kretsarna. Detta är en idealisk utgångspunkt för vidare experiment som kan sänka utvecklingstiden och tillverkningskostnaden. De använda simuleringsfilerna går att beställa här: edesign.ntc@vishay.com n

Bli medlem i SER nu! SER är föreningen för Sveriges Elektro-, Data- och IT-ingenjörer. Vi arrangerar studiebesök, föredrag och seminarier för våra medlemmar där du får möjlighet att höra det senaste inom olika teknikområden. Genom oss kan du utöka ditt kontaktnät och möta nya intressanta företag. I medlemskapet ingår även Elektroniktidningen, Nordisk Energi samt vår egen medlemstidning Elteknik. Läs mer om oss på www.ser.se Du kan även mejla oss på ser@ser.se



ELEKTRONIKTIDNINGEN 4/19

Vi tar hand om hela din materiallista Det senaste och bredaste utbudet av elektronisk utrustning i lager

PE R

R TA T

EX

TEMA: IoT OCH SENSORER

Välj sensor för IoT

IKEL

Rätt val kombinerar lågt brus och låg effekt

E

n av de svåraste avvägningarna för utvecklare av smarta IoT-tillämpningar är den mellan prestanda och effektförbrukning. Sensorns brus är ofta en viktig egenskap att utvärdera, eftersom det dels kan begränsa komponentvalet och dels kan öka effektförbrukningen. Brusets beteende kan dessutom styra behovet av filtrering, vilket kan påverka sensorns förmåga att snabbt svara på förändringar och även öka tiden det tar att mäta med hög kvalitet. I tillämpningar som stöder kontinuerlig bevakning (sampling, bearbetning, kommunikation) tvingas systemkonstruktören ofta att navigera i ett motstridigt förhållande mellan brus och effekt. Lösningar med lägst brus har sällan lägst effekt (inom en viss funktionsklass). För att exemplifiera detta kan vi titta på mems-accelerometrar, som ofta är den centrala sensorn i system för fjärravläsning av lutning. I tabell 1 jämförs två produkter med industriledande prestanda för antingen brus eller effekt: ADXL355 (lågt brus) och ADXL362 (låg effekt). Tabellen visar tre valbara driftslägen för ADXL362 och ett för ADXL355. Det går att se att ADXL355 har cirka 27 gånger lägre brus än det energisnålaste läget hos ADXL362, men ADXL355 drar mycket högre effekt. I en tillämpning där högprestanda-mode hos ADXL362:s ställs mot ADXL355 kommer den senare att ha nio gånger lägre brus, medan effektförbrukningen hos ADXL362 ligger 13 gånger lägre. När det inte krävs kontinuerlig övervakning och mätning blir förhållandet mellan genomsnittlig effekt och brus mer intressant. Förhållandet kan till och med bli valbart, vilket kan tyckas förvånande.

Figur 2. Variationskurva: ADXL355 och ADXL362.



Av Mark Looney, Analog Devices Mark Looney är applikationsingenjör hos Analog Devices, där han

arbetat sedan 1998. Genom åren har han arbetat med sensorbaserad signalbehandling, snabba AD-omvandlare och DC/DC-omvandling. Innan han började på ADI var han medgrundare av IMATS, som utvecklar fordonselektronik och trafiklösningar. Mark Looney har också arbetat som konstruktör hos Interpoint. Han har en master i elektronik från University of Nevada i Reno.

Tabell 1. Jämförelse mellan MEMS-accelerometra.

Tidigare har det hänt att konstruktioner blivit försenade för att utvecklare brottats med att besluta om deras projekt ska fokusera på effektförbrukning eller prestanda. Nu kan de istället vänta med den kompromissen till användandet. K VA N T I F I E R I N G E N AV R E L E VA N TA alternativ för en viss tillämpning inleds med vissa antaganden kring signalkedjan. I figur 1 kan du se ett generiskt exempel på de vanligaste funktionerna hos en smart sensorarkitektur. Signalkedjan i en smart sensornod börjar med sensorns grundläggande funktion. I sin enklaste form består sensorkärnan av en givare, som översätter ett fysiskt tillstånd eller en egenskap till en representativ elektrisk signal. En givares skalfaktor beskriver den linjära delen av dess elektriska svar på den fysiska egenskap eller det tillstånd som den övervakar. För en temperatursensor med en analog utgång, som till exempel AD590, anges exempelvis skalfaktorn i enheter av mV/°C. För en digital accelerometer, som ADXL355, anges skalfaktorn som LSB (least significant bit)/g eller koder/g. Nästa block i signalkedjan (figur 1) är filt­ ret. Syftet med det steget är att minska bruset från frekvensband som sensorkärnan stöder, men inte är relevanta för tillämpningen. Vid vibrationsövervakning skulle det kunna vara ett bandpassfilter som skiljer slumpvisa vibrationer från en specifik spektralsignatur och amplitud som kan indikera en försämring hos en maskins hälsotillstånd. I en lutningssensor kan det vara ett enkelt

lågpassfilter. I det fallet blir tidslängden en viktig avvägning mellan insvängningstid och kvarvarande brus på filtrets utgång. Figur 2 ger exempel på en Allanvarians för ADXL355, som visar på osäkerheten (bruset) för en mätning i förhållande till tiden för medelvärdesbildningen i mätningen. S YF T E T M E D K A L I B R E R I N G S F U N K T I O N E N är att förbättra mätningens precision genom korrigeringsformler. För de mest krävande tillämpningarna kommer de normalt från mätning av sensorns svar som resultat av pålagd signal (mätstorhet) under kontrollerade former. I en lutningssensor kommer kalibreringsprocessen exempelvis att observera mems-accelerometerns utgång i flera (kända) riktningar i förhållande till gravitationen. Det generella målet är att följa sensorns svar på tillräckligt många riktningar för att lösa samtliga 12 korrigeringsfaktorer (m11, m12, m13, m21, m22, m23, m31, m32, m33, bx, by, bz) i följande förhållande (se ekvation 1):

(1)

Korrigeringsfaktorerna i ekvation 1 avser biaserings-, känslighets- och anpassningsfel (fel i vinkel mellan x-, y- och z-axlarna). Formeln kan utökas till att även omfatta sensorbeteende av högre ordning (olinjäritet) eller miljöförhållanden (temperatur, matning). Databearbetningsfunktionen översätter kalibrerad och filtrerad sensordata till ett

ELEKTRONIKTIDNINGEN 4/19

TEMA: IoT OCH SENSORER

med omsorg PON – genomsnittliga effektförbrukningen i sensornoden, när den samplar och bearbetar data för att ta fram och kommunicera ett relevant mätresultat. POFF – genomsnittliga effektförbrukningen i sovläge (sleep mode). tON – tiden det tar för den smarta sensorn att starta, ge ett mätresultat, kommunicera det till IoT-molnet och sedan stänga av. tOFF – tiden som sensorn är inaktiv (i sovläge eller helt avstängd). T – genomsnittliga tiden för en mätcykel.

Figur 1. Arkitektur för en smart sensor.

mätresultat som fungerar bäst för tillämpningen. I ett system som övervakar vibration skulle detta kunna vara en enkel omvandling mellan rms och dc eller en snabb Fourier­analys (FFT) med spektrala larm (se ADIS16228). I en tillämpning för lutningsavkänning översätter den smarta sensorn accelerations-baserade respons på gravitation till en uppskattad riktningsvinkel. Här används ekvation 2, 3 eller 4. (2) (3) (4)

(5)

(6)

tI (initialisering), tiden mellan tillslag (VSP) och tiden då alla komponenter i signalkedjan är redo att börja sampla och bearbeta data. tS (insvängning), tiden mellan första data och tiden då filtrets utgång (VSM) har nått tillräcklig noggrannhet. tP (bearbetning), tiden att ta fram mätresultatet efter filterjämvikt. Detta kan inkludera kalibreringsformler, tillämpningsspecifik signalbehandling och datakryptering för säkerhetsprotokoll inom IoT-tillämpningar. tC (kommunikation), tiden det tar att ansluta molntjänster, skicka krypterad data och utföra felhantering och verifiering. När man delar upp de olika faserna i en mätcykel (figur 4) är filtrets jämviktstid en tydlig del där bruset kan påverka effektförbrukningen hos en smart sensornod som utnyttjar kraftcykling.

Givare och kablage Elproman lagerför ett brett sortiment av givarkablage, kontaktdon och induktiva givare från TURCK. Som enda officiella återförsäljare/partner i Sverige har vi tillgång till hela programmet och kan leverera även udda produkter med kort varsel. För information om Elpromans övriga sortiment av kablar och kontaktdon, se vår hemsida.

08-97 00 70 info@elproman.se www.elproman.se

182x66_turck_2018.indd 1 ELEKTRONIKTIDNINGEN 4/19

2018-05-08 10:24:41



▲ ▲

De tre sambanden ovan representerar beräknad lutning med en, två eller tre accelerometrar, då ortogonalitet antas perfekt mellan dem. Kommunikations-/lagringsfunktionen stöder lagring av stora mängder obearbetad data (data staging) och uppkoppling med

samtliga IoT-molntjänster (kryptering/säkerhet och analys). Krafthanteringen (PM) tillhandahåller tre olika funktioner för en vanlig smart sensor. Den första är att hantera all effektsekvensering i signalkedjan. Den andra är att omvandla källans energi till spänning(ar) som ger optimal drift av samtliga komponenter i signalkedjan. Slutligen, i system med regelbundna mätintervall, schemaläggs samtliga mätningar av PM-systemet. Kraftcykling är ett vanligt sätt att hantera den här typen av diskontinuerlig drift i en smart sensornod. Genom att vila i ett lågenergiläge (eller nolläge) mellan mätningarna hjälper denna teknik till att spara energi i noden. Figur 3 visar den momentana effektförbrukningen över en komplett mätcykel, för en sensor som utnyttjar tekniken. Ekvationerna nedan visar hur man kan beräkna den genomsnittliga effektförbrukningen (PAV) utifrån egenskaperna i figur 3.

N Ä R S E N S O R N Ä R A K T I V (tON) kommer den normalt att arbeta i flera driftslägen. ­Figur 4 och ekvation 6 ger ett exempel på en ­sekvens som delar upp tiden i fyra delar: initialisering, insvängning, bearbetning och kommunikation.

TEMA: IoT OCH SENSORER

Figur 3. Grundläggande diagram för effektcykling.

PE R

EX

R TA T

I allmänhet är det så att den minskning av bruset som kommer av att man bildar ett medelvärde är proportionell mot kvadratroten av tiden för medelvärdesbildningen, medan effektförbrukningen är direkt proportionell mot samma tid. Det betyder att om bruset minskar med en faktor 10 så kommer energiförbrukningen (tiden till filtret är i jämvikt) att öka med en faktor 100! Faktum som detta ger sensor som kräver minst filtrering ett klart försprång. I figur 5 visas en mikrovågsantenn på ett torn. I denna typ av kommunikationssystem bestäms datalänkens tillförlitlighet av riktningsvinkelns noggrannhet. Manuell justering krävs eventuellt för att bibehålla rätt riktning, speciellt efter jordbävningar och andra händelser som påverkar plattformarna som antennerna står på. Denna typ av underhåll kan bli dyrt och ta tid. Det gör att en antennoperatör i sin strategi för underhåll undersöker om det går att använda en mems-accelerometer för att övervaka förändringar av antennens orientering. Systemkonstruktören börjar med att titta på det mest grundläggande funktionskravet: att tillförlitlig kommunikation bibehålls på samtliga antennplattformar. I detta system kräver tillförlitlig datakommunikation

Figur 4. Sekvens för en smart sensors mätcykel.

att antennens riktningsvinkel alltid hålls inom antennens HPBW (half power beamwidth, se figur 5). Därför görs ett underhållsbesök när förändringen av antennens orientering når 25 procent av antennens HPBW, över en kort tidsperiod. För att stödja det målet kommer systemkonstruktören att tillåta att bruset vid lutningsmätningen bli högst 10 procent av tillåtet faktiskt fel (25% av HPBW). För enkelhets skull antar konstruktören att felet i brusets toppvärde är tre gånger större än brusets rms-värde. Ekvation 7 tar samtliga definierade ingångsvärden och förenklar dem till ett samband, som helt enkelt säger att bruset vid lutningsmätningen måste vara 120 gånger lägre än HPBW.

För en antenn som har ett HPBW på 0,7 grader måste alltså bruset hos accelerometern vara mindre än 100 μg. (9)

F Ö R AT T R E L AT E R A K R AV E T på vinkelbrus till samma prestanda hos mems-accelerometern kan resultatet från ekvation 7 införas i formeln för accelerometer/lutning (ekvation 2), vilket ger ekvation 8.

R E S U LTAT E T K A N A N VÄ N D A S för att bestämma tiden för medelvärdesbildning som en sensor (från tabell 1) behöver för att få 100 μg av osäkerhet i en mätning. Figur 2 ­visar att ADXL355 behöver cirka 0,01 sekunder (tS355 = 0,01, se ekvation 10) för att hamna under den nivån. Ett snabbt överslag gör att vi kan anta att eftersom ADXL362 har nio gånger h ­ ögre brus än ADXL355 så kommer den förstnämnda att kräva en medelvärdestid som är 81 gånger den för ADXL355 (tS362 = 81 x tS355, se ekvation 11) för att nå samma mål. Ekvation 10 ger den energiförbrukning som jämviktstiden för ADXL355 resulterar i och ekvation 11 ger den energiförbrukning som jämviktstiden för ADXL362 resulterar i (se ­tabell 1).

(8)

(10)

(7)

(11)

IKEL

Ironiskt nog så nås lägsta energiförbrukning här om den accelerometer som har lägst brus används, inte den som har lägst effekt. Ekvationen nedan (12) delar den uppskattade energin för varje sensor i ekvation 10 och ekvation 11 med mätintervallet (T = 10 sekunder) för att beräkna jämviktstidens ­bidrag till effekten. (12)

Figur 5. Plattform med mikrovågsantenn.



ELEKTRONIKTIDNINGEN 4/19

INBJUDAN OCH FRIBILJETT: EOT – ELECTRONICS OF TOMORROW MCH MESSECENTER HERNING 7–9 MAJ 2019

Hacka framtiden* *på EOT – ELECTRONICS OF TOMORROW i Herning 7–9 maj – full fart, fri förtäring och allt betalt av ca. 100 klara utställare, MCH, DI Digital, PE Professionel Elektronik och Ingeniørforeningen IDA Vi har hackat mäss- och konferensformatet och ger dig nu 2019 – helt gratis – ett tre dagars cutting-edge elektronikevent med det bästa på utvecklingsområdet med startups, demon, skapare, workshops, konferenser och Skandinaviens bästa mötesplats för Internet of Things, Hackning och Datasäkerhet, Smart & Embedded Devices och allt du kan önska dig för att kunna ligga i framkant när det gäller både utveckling och egna resultat. Vi har vänt upp och ned på affärsmodellen så att du, förutom en explosion av kunskap, får fri förtäring inkl. frukost, dryck och god street food under hela dagen. Vi ser fram emot att få dela tre häftiga dagar med dig från tisdag den 7 maj till torsdag den 9 maj i MCH Messecenter Herning.

Upplev EOT: Anmäl dig gratis och läs programmet, boka plats till kostnadsfria konferenser och skriv ut din fribiljett redan i dag på

EO •T.DK

L AND DESIGNL AB 2019.02

ELECTRONICS OF TOMORROW

EXHIBITION CONFERENCE NETWORKING 7– 9 MAJ 2019 / HERNING

EOT arrangeras av MCH Messecenter Herning i samarbete med den danska elektronikbranschen, PE Professionel Elektronik, DI Digital och Ingeniørforeningen IDA med stöd av ledande branschföretag.

PE R

R TA T

EX

TEMA: IoT OCH SENSORER

IKEL

Azure Sphere

ger dig trygga rötter i en otrygg IoT-värld

B

eteckningen IoT, Internet of Things, kan vara svår att få grepp om. Det är ett paraplybegrepp som väsentligen omfattar alla elektroniska komponenter som kan anslutas, samverka eller utbyta data. Det smarta hemmet och smart hälsovård är bara två av oräkneliga exempel på tillämpningar som presenterats för IoT. Men bortsett från den smarta marknadsföringen och de allomfattande begreppen finns en aspekt som de flesta kan hålla med om: att produkterna typiskt har stora brister när det handlar om cybersäkerhet. Säkerheten hos komponenter och system anslutna till Internet är en evig utmaning eftersom nya sårbarheter sprids och exploateras dagligen. Smart Home-produkter med undermålig säkerhet, nu senast babymonitorer, har skapat oönskade rubriker under de senaste åren. Att koppla upp en simpel styrkretsbaserad produkt till Internet på ett tillförlitligt och säkert sätt känns nästan omöjligt, i alla fall vid första anblicken. Microsoft har dock utvecklat en ny strategi tillsammans med sin hårdvarupartner MediaTek, där de inte bara tillhandahåller hårdvara och ett IoT-ekosystem, utan också har säkerheten inbyggd och dessutom på ett sätt som går att uppgradera.

M I C R O S O F T S P L AT T F O R M Azure Sphere sätter Internet-säkerheten i fokus. Lösningen står på tre ben: en säkrad mikrokontroller (MCU), ett säkrat operativsystem (OS) och en nyckelfärdig säkerhetsfunktion.



Av Leif Wartacz, Elfa Distrelec Leif Wartacz är regional säljchef på Elfa Distrelec för norra Europa.

Han har en elektronikutbildning i grunden och utnyttjar sin ­erfarenhet från elektronikindustrin till att göra verklig skillnad när det gäller ­utvecklingen av Elfa Distrelecs verksamhet i regionen.

Den säkrade MCU:n innehåller en IP-kärna kallad Pluton Security Subsystem, som implementerar en så kallad root-of-trust. Härifrån utförs autentisering mot molntjänsten och här exekveras kryptografiska funktioner på säkert lagrade privata lösenord. Stöd erbjuds också för programuppdateringar overthe-air (OTA). Genom att dessa funktioner lyfts bort kan övriga kärnor fokusera på realtidsbearbetning, på tillämpningens funktion och på datakommunikationen. Det säkrade operativsystemet är ­baserat på en anpassad Linux-kärna med en säker­ hetsmonitor som skyddar åtkomst till kritiska resurser. Det här är en lösning som ger ökad stabilitet. Den tillhandahåller containers som medel för programmerarna att dela upp tillämpningskoden i separata bitar. Den tredje benet i säkerhetsplattformen är Azure Sphere Security Service. Denna molnlösning erbjuder en kontinuerlig övervakning av eventuella hot och är den som förmedlar den ”trust” som utgår från root-oftrust, mellan de enheter som använder Azure-tjänsten. Säkrade firmware-uppdateringar kan skickas ut till IoT-noder och autentisering ser till att endast genuin maskinvara kan laddas med utvecklarens applikationskod. Också fel som uppstår i fält eller indikationer på missbruk kan upptäckas med plattformen. En av de första komponenter som erbjöd åtkomst till Azure Sphere-ekosystemet var MediaTek MT3620 MCU, en styrkrets med trippelkärna, integrerat wifi-block och Pluton Security Subsystem. Här finns en Arm

Cortex-A7 som kan köras i upp till 500 MHz och dessutom två Arm Cortex-M4F på upp till 200 MHz. Alla tre kan köra tillämpningskod. A7-kärnan lämpar sig bäst för tillämpningskod på hög nivå, medan M4F-dubbelkärnan kan ta hand om realtid och annan lågnivåkod. Kringutrustning kan kopplas till alla tre kärnorna. Wifi-delsystemet kontrolleras av en fjärde processor med en 32-bitars RISC-kärna (N9), dual-band 802.11a/b/g/n, basband och MAC. Den här uppdelningen är utformad för att ge låg strömförbrukning och ser till att den trådlösa anslutningen får hög kapacitet utan att belasta prestandan i övriga systemet. S LU T L I G E N , en femte processor, också den med en Cortex-M4F-kärna, levererar cybersäkerhet och robust strömhantering för hela MCU:n. Här finns root-of-trust, en slumptalsgenerator med entropiövervakning och motåtgärder mot fysisk manipulering och sidokanalsattacker. Totalt har MCU:n omkring 5 MB inbäddad SRAM och 16 MB seriellt flashminne (SiP). Efter att operativsystemet Linux har laddats finns det fortfarande kvar omkring 512 KB SRAM för binärkoden till en Azure Spheretillämpning, med 256 KB tillgängligt under exekvering. Enligt dokumentationen kan det i en del fall finnas en viss flexibilitet i dessa begränsningar. Låg effekt är givetvis en nyckelfaktor när du överväger olika plattformar för IoTtillämpningar. MT3620 drar mellan 0,01 mA

ELEKTRONIKTIDNINGEN 4/19

TEMA: IoT OCH SENSORER

och 0,02 mA på lägsta effekt då endast realtidsklocka (RTC) är i drift. Den högre effektförbrukningen gäller för fall där den interna strömhanterings-IC:n (PMIC) används. Väckning från detta lågeffektläge kräver bara 24 ms, inklusive PLL-lås och uppstart av kristalloscillator. Med wifi i lätt viloläge ligger effektförbrukningen på 220 mA (i värsta fall 380 mA) och upp till 520 mA (i värsta fall 750 mA) med allting i drift. Att komma igång är enkelt eftersom tillverkarna följt trenden att bygga små enkortsdatorer (SBC) med enkla anslutningar i form av plug-on-sköldar. Azure Sphere MT3620 Development Kit har två inbyggda wifi-antenner, samt två kontakter för externa antenner. Åtkomst till kringutrustning på chipet fås via två rader med dubbla kontaktdon. Kortet inkluderar även tryckknappar, en knapp för systemåterställning, LED:s för användare och status samt en strömmatande mikro-USB-kontakt som också används som debug-gränssnitt. Enheten programmeras och felsöks med Microsofts integrerade utvecklingsmiljö Visual Studio, tillsammans med Azure Sphere SDK. Runtime-miljön baseras på en delmängd ur POSIX-standarden och består av bibliotek som ger tillgång till kringutrustningen och annan funktionalitet via körtids-

tjänster. Generisk I/O eller interprocesskommunikation (IPC) är blockerad på grund av säkerhetskonfigurationen. Men efter autentisering med Azure Sphere kan applikationskoden samverka med molntjänster och utnyttja de http(s)-bibliotek som tillhandahålls. Tillvägagångssättet för programvaruutveckling fungerar lite annorlunda än det för en MCU utan operativsystem. Utvecklaren måste skaffa ett Microsoft Azure-konto och paxa enheten för sig själv (claim), vilket innebär att enheten kopplas till Azure Sphere-­ innehavaren. Åtgärden är därefter oåterkallelig. Därefter rekommenderas du att konfigurera wifi-anslutningen eftersom det är via denna länk som uppdateringarna till Azure Sphere OS kommer att laddas ned för installation. Detta sker sedan var 24:e timme för att hålla systemet uppdaterat. KO R T E T L E V E R E R A S i låst tillstånd, vilket innebär att ingen kod kan laddas upp till kortet. Utvecklingsmiljön tillhandahåller ett kommandoradsgränssnitt för att låsa upp och programmera kortet, varefter kodutvecklingen fortsätter på ungefär samma sätt som vid typisk utveckling av inbyggda system. Programvarubiblioteken innehåller också en omfattande loggfunktion för att stödja felsökning och felanalys.

För snabb prototyputveckling krävs en lösning för att snabbt kunna sätta upp maskinvara runt en programmerbar plattform som implementerar ens idé. Azure Sphere Grove Starter Kit erbjuder en lösning för dessa situationer. I paketet ingår en skärm med sex kontakter för att underlätta anslutningen av den medföljande sensorn samt ingångs- och utgångskorten. Dessa består av sju kort och inkluderar produkter som en OLED-display, ljussensor, ett relä, en tryckknapp och en temperatursensor. Allt är snyggt förpackat och det ingår en anslutningskabel samt en beskrivning av modulens funktioner och de elektriska specifikationerna. Efter åratal av uppståndelse runt IoT och prat om användningsområden och marknadssegment som kommer att gynnas, tycks det äntligen finnas en plattform som förenklar den mest komplexa aspekten: säkerheten. Azure Sphere bakar in säkerheten i maskinvaran och länkar detta till en säker molnlösning, vilket säkerställer att den vanliga kompromissen – programmets funktionalitet kontra dess säkerhet – inte längre är föremål för diskussion. Genom att lägga ut upptäckten av hot till en plattform som hanterar dem dagligen, kan utvecklare och produkttillverkare fokusera på produktdifferentieringen med vetskapen om att säkerheten är tryggad. n

We know Wi-Fi! • QUALCOMM as technology supplier • Echo System with Module Suppliers ©Warakorn - Fotolia.com

• From IoT to MU-MIMO 4×4 • Bluetooth and Wi-Fi Combo

Contact: +46 8 545 667 70 | info@broadband.se | www.broadband.se |

ELEKTRONIKTIDNINGEN 4/19

www.codico.com/shop



NYA PRODUKTER

Intels första FPGA n 3D-BYGGSÄTT Det har gått tre år sedan Intel köpte Altera. Nu kommer den första FPGA:an som utvecklats helt i processorjättens regi. Den programmerbara logiken är dock bara ett av byggblocken i systemkretsen Agilex som baseras på Intels 3D-byggsätt.

Agilex är precis som konkurrenten Versal från Xilinx en systemkrets där den programmerbara logiken bara är ett av byggblocken. Där finns också dsp-block, minne, analoga block, kommunikationsbussar och allt möjligt annat som behövs i en systemkrets. Det handlar dock inte om en monolitisk krets. ­Agilex byggs ihop av okapslade chip med hjälp av Intels egenutvecklade 3D-byggsätt med Embedded Multi-Die Interconnect Bridge (EMIB). D E S S U TO M Ä R FA M I L J E N utvecklad för att passa ihop med Intels serverprocessor Xeon. Bland annat

kommer Agilex med Compute Express Link som gör det möjligt att låta FPGA:an och processorn dela minne på ett snabbt och koherent sätt. Familjen kommer att finnas i ett antal olika varianter som passar för allt från nätverksnoder med snabb respons via virtuali­ serade nätverksprodukter, exempelvis för 5G, till acceleration av olika arbetsuppgifter i datacenter.

vis en Xeon, Core I7, Atom, ­Nervana eller Movidius.

E X A K T H U R D E O L I K A varianterna ser ut, och vad de får för prestanda, får vi inte veta nu annat än att FPGA-delarna ska tillverkas i företagets 10 nm-process. De första samplen ska dock komma redan under tredje kvartalet. Agilex, som är en sammansättning av agil och flexibel, har redan stöd i utvecklingsverktyget Quartus. Under året kommer också stöd i One API, Intels verktyg för programmerare, som ska göra det lite enklare nyttja kraften i Agilex som i exempel­

I P R E S S M E D D E L A N D E T har Intel listat sex fördelar: • Compute Express Link: Agilex är den första systemkrets där man på ett koherent sätt kan koppla FPGA:er och Xeonprocessorer till samma minne. • Andra generationen av Hyperflex: Den nya FPGA-arkitekturen ger upp till 40 procent högre prestanda eller upp till 40 procent lägre energiförbrukning jämfört med dagens Stratix 10. • Dsp-block: Den enda FPGA:an med hårda block för BFLOAT16 vilket ger upp till 40 teraflops (FP16). • PCIe Gen 5: Större bandbredd än PCIe Gen 4. • Transceivrarna: Stödjer ­datatakter upp till 112 Gbit/s.

bli allt mindre och energisnålare. Likaså måste de drivas, skyddas och kommunicera. Att fixa det med diskreta komponenter är tidsödande, samtidigt som det är svårt för konstruktörer att skapa robusta lösningar. Här kommer MAX22513 in. Det är en transceiver för kommunikation över IO-Link som integrerar en nedkonverterande DC/DC-omvandlare och skydd mot snabba pulser (surge),

kortslutning och omvänd spänning. Enligt Maxim har den fyra gånger lägre effektförbrukning och tar upp tre gånger mindre yta än bästa alternativ. IO-Link är en standardiserad teknik som stödjer kommunikation mellan en anläggnings styrsystem och sensorer och aktuatorer. MAX22513 har temperaturområdet från –40 °C till +125 °C. Den kommer kapslad i en QFP

• Externa minnen: DDR5, HBM och Intel Optane (snabbar upp åtkomsten till externa minnen). I N T E L PA S S A D E O C K S Å PÅ att lansera en migrationsväg för kunder med större volymer som ser FPGA:er som allt för dyra. Genom att flytta FPGA-biten till ett halvfabrikat (structured asic) kan man minska tillverkningskostnad och effektförbrukning samtidigt som prestada ökar. Tekniken kommer från Easic som Intel köpte för ett knappt år sedan. Värt att hålla i minnet är att det finns en relativt hög startkostnad för att konvertera FPGA-blocket. För den som behöver pressa priset ytterligare erbjuder sig Intel även att göra en asic av konstruktionen.

PER HENRICSSON per@etn.se

Ger sensorn en röst i Industri 4.0 n KOMMUNIKATION Industrins effektivaste, minsta och mest robusta transceiver för kommunikation över IOLink är vad Maxim Integrated påstår sig ha släppt. Siktet är ställt på sensorer och aktuatorer inom Industri 4.0.

Resonemanget är enkelt. I takt med att automatiseringssystem inom Industri 4.0 blir smartare, måste sensorer och aktuatorer



(3,5 mm × 3,5 mm) eller WLP (4,1 mm × 2,1 mm) med 28 anslutningar och kostar cirka 3,75 dollar styck vid köp av 1000 enheter. Kretsen finns att köpa. Likaså går det att köpa utvärderingspaketet MAX22513EVKIT# för cirka 135 dollar, medan referensdesignen MAXREFDES171# finns tillgänglig på Maxims hemsida. ANNA WENNBERG

anna@etn.se

ELEKTRONIKTIDNINGEN 4/19

NYA PRODUKTER

Liten, ­effektiv och säker n OMVANDLARE En linjär regulator för smarta elmätare som har högre effekttäthet, är klart effektivare och mindre än alla alternativ är vad Texas Instruments just släppt. Likaså har den en design som skyddar mätaren från att manipuleras, hävdar företaget.

Det handlar om en oisolerad linjär AC/DC-regulator som klarar växelspänningar på ingången mellan 70 och 270 V (45 till 65 Hz) samt likspänningar från 1,25 till 5 V på utgången. Den levererar 0,5 W. Nykomlingen, TPS7A78, påstås vara 75 procent effektivare och ha dubbelt så hög effekttäthet jämfört med alternativen. Regulatorn har en arkitektur som bygger på en switchad kondensator. Själva regleringen sker genom en aktiv brygga, en switchad kondensator och en LDO. T I H ÄV D A R att konstruktionen eliminerar upp till 26 diskreta komponenter samt storleken på kondensatorn med 25 procent jämfört med en traditionell konstruktion baserad på en zenerdiod. Likaså drar den bara 10 mW i stand-by, vilket enligt TI är 75 procent lägre än traditionella lösningar. TPS7A78 möter den internationella standarden IEC61000-4-8, vilket är ett krav för tillämpningar som elmätare. Regulatorn finns att köpa. Den kommer kapslad i en TSSOP med 14 anslutningar och storleken 5x6,5 mm.

ANNA WENNBERG anna@etn.se

Waymo blir lidarleverantör n SENSORER Ytterligare en lidar dyker upp på marknaden och det är ingen mindre än Waymo som bjuder ut en av sina tre egenutvecklade sensorer. Syftet är bland annat att kunna få ner sitt eget pris med hjälp av högre volymer.

Lidarn heter Honeycomb (vaxkaka) och kommer från en utvecklingsgrupp som heter Laser Bear. Den är närsynt – från noll till nio meter – och synar terrängen 360 grader horisontellt och 95 grader

M E N D U K A N S K E måste räkna bort självkörande bilar som tillämpning. Det finns ett besvärligt bivillkor i köpekontraktet att du inte får använda lidarn för att konkurrera med Waymos robotaxi. ”Jordbruk, robotik,

säkerhet, med mera” nämner Waymo som alternativ. Marknaden utanför fordon är omfattande. Lidar används eller kommer att används i gräsklippare och andra robotar, för 3D-skanning av allt från bygg- till trafikolycksplatser, för säkerhet som inbrottslarm och i marknadsföring för att exempelvis håll koll på butikskunder. Waymo skriver att Honeycomb finns tillgänlig för utvalda partners. JAN TÅNGRING

jan@etn.se

Whiskysjö i Congatec-kort n INBYGGNADSKORT Åttonde generationen av Intels arkitektur Core Mobile släpps i tre inbyggnadskort från Congatec, som gör anspråk på att han blivit först med att sjösätta processorn, också känd som Whisky Lake.

En Com Express Type 6 Compact (TC370), en 3,5-tums kortdator (JC370) och ett Thin Mini-ITX-moderkort (IC370) – det är vad Congatec kan rada upp i sin monter. Samtliga är utrustade med processorn Intel Core i7-8565U Mobile på 1,8 GHz. ELEKTRONIKTIDNINGEN 4/19

vertikalt. Waymo själv använder fyra Honeycomb per robotaxi som perimetersensorer. Honeycomb täcker alltså inte hela den volym du vill ha koll på i en självkörande bil. Det är vanligt att använda en kombination av lidarer med olika täckning.

Du höjer prestandan på dina tillämpningar med 40 procent om du ersätter dina gamla Mobile U-kort med dessa i ditt inbyggnadssystem, enligt Congatec. Det beror dels på förbättringar av mikroarkitekturen och dels på att antalet cpu-kärnor dubblerats till fyra. Det här är egentligen en processor för bärbara datorer. Inbyggnadsprocessorer – som Intel lovar lagerhålla länge eller har bättre temperaturtålighet – släpps senare. Detta är det snabbaste sättet att att komma åt den nya prestanda och egenskaper i Whisky Lake.

Korten har två DDR4 SODIMM-anslutningar på upp till 64 Gbyte. USB 3.1 Gen2 stöds, på kortdarorn i en USBC-anslutning som också stöder 1x Display Port++ vars strömförsörjning betyder att du kan ansluta en monitor med en enda sladd. Alla stöder upp till tre oberoende UHD-skärmar på 60Hz och har dubbla Gbit/s ethernet, varav den ena stöder TSN. TDP är 15W. Effekten kan varieras mellan 10 W i 800 MHz och 25 W i 4,6 GHz Turbo Boost. JAN TÅNGRING jan@etn.se



NYA PRODUKTER

Effektiv kraft för datacenter och moln n KRAFT En kraftfull DC/DC-omvandlare i kvartsbricksformat är vad Flex Power Modules – med konstruktion i Kalmar – just släppt. Omvandlaren levererar 1300 W och har en typisk verkningsgrad strax över 97 procent.

Nykomlingen, BMR490, är en oisolerad så kallad Intermediate Bus Converter (IBC) som levererar 1300 W i kvartsbricksformat. Den är enligt Flex lämpad att användas i en uppsjö tillämpningar med krav på hög effekt. Företaget nämner datacenter, snabba molntjänster, avancerad databehandling, stora lagringssystem och snabba optiska nät. O M VA N D L A R E N TÄC K E R ett inspänningsområde från 40 V till 60 V. Den levererar 12 V samt en ström på upp till 145 A. Den kan enkelt konfigureras via ett PMBus-gränssnitt, och på så sätt finjusteras att passa i en viss tillämpning. Den kan kon-

figureras med mjukvaran Flex Power Designer, som erbjuder detaljerade simuleringar, exempelvis termisk modellering. BMR490 har en verkningsgrad på typiskt 97,3 procent vid en inspänning på 53 V och halv last. Den höga verkningsgraden beror delvis på topologi kallad HRR, kort för Hybrid Ratio Regulation. H R R - T E K N I K E N kombinerar två metoder för effekthantering – dels spänningsreglering, dels ratioreglering – och kommer ursprungligen från tiden när teamet i Kalmar ingick i Ericsson. Beroende av inspänningen och de krav som ställs på utgången switchar omvandlaren mellan de två effektlägena. BMR490 kommer i ett standardiserat kvartsbricksformat med låg profil, vilket innebär att den har storleken 58,4 × 36,8 × 14,5 mm. Från nu, alltså april, kommer den att finnas tillgänglig i stora volymer. ANNA WENNBERG

anna@etn.se

Ingenjör? Vässa kunskaperna inom inbyggda system! Kostnadsfri ettårig yrkeshögskoleutbildning på distans med flexibelt lärande. Utmärkt kompetensutveckling för ingenjörer i hela Norden! • Konstruktion med VHDL • Hårdvarunära Cprogrammering • FPGA-design • Avancerad HW/SWsystemkonstruktion • Teknisk dokumentation

Utbildningsstart: 26 augusti 2019 Sista ansökningsdag: 15 maj 2019, CSN-berättigande www.yh.agstu.se



NXP släpper en tredje version av IMX 8M n LJUDPROCESSOR Efter mediaprocessorerna IMX 8M och IMX 8M Mini släpper NXP ett tredje syskon i familjen kallat IMX 8M Nano. Där Mini var optimerad för video är Nano optimerad för audio.

IMX 8M är en familj 64-bitarsprocessorer från NXP för multimediatillämpningar som audio, video och röst. De rekommenderas också för maskin­inlärning och IoT.(*) De tre kretsarna är Linux­ processorer byggda kring Cortex A53-kärnor – en, två eller fyra kärnor för var och en av de tre kretsarna. De två första kretsarna har dessutom en Cortex M4Fkärna på 400 MHz som hjälp för realtidsuppgifter. Den nya Nano har bytt ut den mot en 600 MHz Cortex M7. Mini och Nano är strömsnåla versioner av IMX 8M. Mini hade en extra videokärna och stödde 4K-video. Nano orkar bara med 1080p – som hanteras av grafikkärnan Vivante GC7000UL – men har å andra sidan extra resurser

för ljudbehandling. Den har till exempel en accelerator för ASRC-ljudsampelomkodning som kan hantera upp till 32 parallella ljudkanaler (asynchronous sample rate conversion). T D P F Ö R N A N O är 2 watt men kan rätt programmerad arbeta i under 1 watt med alla fyra A53:orna aktiva. Den stöder USB 2.0 OTG, Gbit/s Ethernet och Mipi. En konsumentversion kan arbeta mellan noll och 95 °C och en industriell version i −40°C till 105°C. Mini är klockad till 1,8 GHz och Nano till 1,5 GHz. Båda är tillverkade i 14 LPC FinFET. Nano och Mini är benkompatibla och kan pluggas in i samma utvecklingskort. Nano släpps i provexemplar under Q2 och i massvolymer Q4. Hela IMX 8M-familjen är på väg att få stöd för Microsofts IoTmoln Azure. Familjen har tre medlemmar idag men ska sedermera bli fem – en ännu kraftfullare och en ännu strömsnålare är under utveckling.

JAN TÅNGRING jan@etn.se

Vi söker kvalificerade talanger till fyra nya tjänster på vårt företag: • Utvecklare embedded systems • Elektronikkonstruktör • Utvecklare inom bildbehandling • Säljare av avancerade projekt Vi blir extra glada om vi kan få kvinnliga sökanden.

Se annonserna på vår hemsida: www.now.se under Kontakt > Jobba hos oss

ELEKTRONIKTIDNINGEN 4/19

NYA PRODUKTER

Systemmodul på populär 64-bitare n PROCESSOR Kinesiska Rockchips processor RK3399 har byggts in i flera kort de senaste åren. Här kommer ytterligare ett från kinesiska Arbor. Det är en systemmodul som heter SOM-RK391 och kör både Linux och Android. År 2016 satt processorer av det här slaget – två Cortex A72-cpu:er och fyra Cortex A53:or – i de häftigaste mobiltelefonerna. Rockchips processor har dröjt sig kvar och etablerat sig som prisvärd kraftfull 64-bitare för inbyggda system bland både hobbyister och proffs. Arbor föreslår sin nya modul för AI, edge och datorseende. Modulen finns med 2 eller 4 Gbyte LPDDR4-DRAM, 16 Gbyte EMMC-flash och kan bootas från ett SD-kort. Den har 802.11 ac, Bluetooth 5.0, två MIPI CSI RXkameraingångar, Displayport, MIPI DSI, HDMI, fyra USB 2.0 och två USB 3.0. Plus diverse seriella gränssnitt och en 10-bitars AD-omvandlare på 1MS/s. Måtten är 69,6 × 70 mm och den kan användas mellan 10 och 70 ºC. Det finns ett bärarkort, PBA-9000-A, som stöder modulen, liksom kommande planerade syskon. JT

Multimeter med 8,5 siffror n TEST&MÄT ”Noggrann” och ”supernoggrann”. Så presenteras de två nya modellerna av Flukes nya bänkmultimeter med 8,5 siffrors upplösning. Dessutom är instrumenten snabba.

Det har gått nästan 18 år sedan Fluke lanserade sin första 8,5-siffriga bänkmultimeter med beteckningen 8508A. Den var baserad på teknik från ­Wavetek som Fluke köpte år 2000, när-

mare bestämt multimetern 1281. Konkurrenten HP/Agilent/Keysight 3458A hade dock en bänkmultimeter som var snabbare. Nu släpper Fluke ett helt nytt instrumnet med bättre noggrannhet, som dessutom är snabbast i klassen. I N S T R U M E N T E T KO M M E R i två versioner som är noggrann respektive supernoggrann. Det handlar om 8558A respektive 8588A. Den senare är tänkt för

kalibreringslabb eller andra som vill ha extremt god långtids­ stabilitet. Bägge instrumenten kan mäta på lik- och växelspänning från 100 mV till 1000V. För växelspänning klarar instrumentet frekvenser mellan 1 Hz och 10 MHz. Spänning och ström digitaliseras med 18 bitar och 5 MSa/s där bandbredden är 20 MHz för spänning och 4 MHz för ström. PER HENRICSSON per@etn.se

Fyrkanlig effektmeter för rf-signaler n TEST&MÄT Enkel att ställa in plus att den synkroniserat kan mäta på fyra kanaler med olika typer av effektprobar. Det är några av fördelarna som Rohde & Schwarz lyfter fram med den nya effektmetern NRX för rfsignaler.

NRX ersätter den äldre NTP2 och har en femtums pekskärm som kan användas för att styra instrumentet. För den som hellre vill ha knappar och rattar finns även den möjligheten. Instrumentet kommer med två probingångar som ­standard men kan uppgraderas till maximalt fyra. Dessutom kan man ansluta probar via USB- och Ethernetportarna.

Det går att använda existerande effektprober, både så kallade ”directional power sensors”, som kopplas in mellan generatorn och lasten utan att störa funktionen. Proben mäter både den transmitterade effekten och den reflekterade effekten. Instrumentet kan också hantera terminerande prober, det vill säga prober som absorberar

all effekt och mäter antingen sant RMS-värde och eller toppeffekt. M E D T I L LVA L E T NRX-B1 går detatt genera signaler på 50 MHz och 1 GHz som används för att testa effektproberna. Förutom sinus finns även pulsade signaler med snabbt stigförlopp.

PER HENRICSSON per@etn.se

DU HÅLLER ELEKTRONIKTIDNINGEN I HANDEN!

Ses vi igen?

NR JAN UAR1 I 2019

ETLIDEKNTINROGNEIKN

SVERIG ES ENDA ELEKTRONIKMAGAS IN FÖR PROFFS

NR 3 MARS 2019

NR 2 FEBRUARI 2019

STBIL ÖSA LA FÖRARLST RUTTER

ELEKTRONIK

TIDNINGEN TEM

LiFi:

DARJA ISAKSSON:

HUSKVARNA: EMBEDD ED WORLD:

Några fynd från årets mässgolv /10–16

PREN UMER ERA KOST

Airbus väljer Saabsensor för A350 /18–19

E/PR EN NADS FRIT T! ETN.S

A: KO MMUN IKATIO N

Strömma data från r taklampa n /16–17 PR EN UM

ka ande och elektris Einrides självkör procent av 60 lastbil passar för Sverige. /28–29 i transportbehovet

SVERIGES ENDA ELEKTRONIKMAGASIN FÖR PROFFS

”Bojkotte n Bengt Nordav Huawei kan sina bitv ström på konsbli telekombrans is kontrove ultb chen rsiella åsikt olaget Northstre s Lehman Brot hers er om telek am ombrans tvekar aldrig att ”. chen. /10– lufta 13

TEMA: INDUSTRI OCH DIGITALISERING Visionär, digital strateg och samhälls­ förändrare är bara några ord som beskrivit Darja Isaksson. Sedan ett halvår är hon generaldirektör på Vinnova – myndigheten som finansierar behovsmotiverad forskning i Sverige. Ta del av hennes tankar. /10–11

ON TEMA: FORD

SVE RIG ENDA ES ELE KTR MAG ASIONI KFÖR PRON FFS

TELEKO TALAR UMT GURUN

FÖR FA

Prenumerera gratis. Du får månads­magasinet på etn.se/pren

ELEKTRONI K

TIDN INGE N

ER ER A KO

REALTIDS ETHE

Volvo CE testar ny standard /18–

ST NA DS FR

RNET:

19

ITT ! ET N.S E/P

RE N

DIGITALISERINGSGENERALEN SOM STYR VINNOVA TVILLINGAR:

På besök i digitala fabriker

/12–17

KRAFTSAMLING:

ABB ska digitalisera industrin

/18–19

PRENUMERE RA KOSTNADSF RIT T! ETN.SE/PRE N

ELEKTRONIKTIDNINGEN 4/19



NYA PRODUKTER

I Elektroniktidningens ögon ser Wedo 2.0-modeller ut som klassiska små legobyggsatser med motorer, medan Spike Prime-modeller mer ser lite ut som verkliga komponenter – som om man skulle kunna bygga funktionella apparater av dem som utför verkliga uppgifter. Apropos de olika Lego-produktgrupper som finns, så är en spännade cross-plattformsnyhet att Spike Prime innehåller en komponent som låter den styra produkter från gruppen Lego Technic, som huvudsakligen handlar om mekanik – tänk kugghjul – men även innehåller motorer, omkopplare, ir-styrning och lysdioder. Också vissa produkter inom Legos huvudlinje ”System” kan integreras med Spike Prime.

Lego släpper ny skolelektronik n UTBILDNING Danska Lego har marknadsfört sina plastbitar som utbildningsmaterial i fyra decennier och nu är det dags för en uppfräschning av företagets programmerbara elektronik­ produkter för mellan- och högstadiet. Education Spike Prime heter den nya pedagogiska leksaken.

Utöver plastbitarna och elektroniken ingår ett utbildningspaket med 45-minuterslektioner. Pro-

grammeringen sker i det grafiska språket Scratch på persondator eller surfplatta.

ningen meddelar Lego att Spike Prime inte är tänkt att ersätta WeDo 2.0.

M Å LG R U P P E N för Spike Prime överlappar två produktgrupper som Lego redan har – Wedo 2.0 och Mindstorms. Den förra marknadsförs i Sverige mot mellanstadiet och den senare mot högstadiet och gymnasiet. Spike Prime och Wedo 2.0 har dessutom en överlappande färgpalett. Men som svar på en direkt fråga från Elektroniktid-

T I D N I N G E N W I R E D har pratat med Lego om Spike Prime. Den texten beskriver Mindstorms som röd och svart, komplex och ”science fiction-cyberpunkig” och därmed kanske lite avtändande för en 11–14-åring. Spike Prime använder istället glada färger och har enklare kodningsverktyg. Wireds text nämner inte Wedo 2.0.

Fyra kraftpaket i ny skrud n STRÖMFÖRSÖRJNING Japanska Renesas släpper fyra buck-omvandlare för att driva FPGA:er, DSP:er, asicar och minnen. Alla kommer i en ny kapsel, som enligt Renesas ger bättre elektrisk och termisk prestanda än alternativen.

Fyra POL-omvandlare med inspänningsområdet 4,5 V till 16,5 V och levererar 0,5 till 5 V är vad Renesas släpper i en nyutvecklad kapsel, kallad Grid High



Density Array (GHDA). De integrerar en PWM-styrenhet, MOSFET:ar och spole. Kapseln är 12 mm × 11 mm × 5,3 mm och optimerad för att effektivt leda bort värme från modul till kort genom ett specialutformat ledande lager i modulen. Renesas hävdar att designen gör att varken kylfläns

D U K A N I D AG B E S TÄ L L A en Spike Prime-utbildningssats med 523 delar för 330 dollar. Den skeppas dock inte förrän i augusti. Legos utbildningsverksamhet skapades 1980. Redan i mitten av 80-talet släpptes Legoprodukter med sensorer och motorer och gränssnitt till persondatorer. Samtidigt inleddes ett samarbete med den berömde IT-pedagogen Seymour Papert på amerikanska forskningsinstitutet MIT vilket ledde till den programmerbara produkt som sedermera släpptes 1998 under namnet Mindstorms. Elektroniktidningen har skrivit om Mindstorms genom åren bland annat för att det bygger på National Instruments grafiska programmeringsspråk Labview.

JAN TÅNGRING jan@etn.se

eller luftkylning krävs – inte ens vid tuff belastning. Två, ISL8280M och ISL­8282M, är hybrider. De har gränssnitt för SMBus, I2C och PMBus v1.3. Strömtätheten motsvarande 115 mA/mm2, vilket Renesas hävdar är bäst-i-klassen. Verknings­ graden når som bäst 95 procent. De andra, ISL8210M och ISL8212M, är rent analoga. Likt hybridversionerna leverera de 10 A (0M) samt 15 A (2M). Alla kommer med skydd mot för höga spänningar, temperaturer och strömmar, och är benkompatibla. ANNA WENNBERG anna@etn.se

ELEKTRONIKTIDNINGEN 4/19

Svensk Elektronik – först in i framtiden. Mycket på gång i Svensk Elektronik. Vilket härligt jobb jag har! Bland våra medlemmar finns så många härliga, engagerade och kreativa personer med visioner för framtiden. En förmån att få träffa er alla! Det våras verkligen för elektroniken. Här finns framåtanda och nyskapande. Vi har just ha glädjen att hälsa nya medlemmar välkomna: HMS och Fineline Nordic. Tillsammans kan vi göra ännu mer för branschen! Vi har som vanligt mycket på gång. Låt mig ly a fram vad som är aktuellt nu. Inspirationsdag 25 april i Västerås. Vår turné landet runt fortsätter. Nästa inspirationsdag tillsammans med Smartare Elektroniksystem hålls i Västerås den 25 april. Här finns spets- och insatsområden på plats, som visar på nya möjligheter. Denna gång medverkar även Automation Region. Som vanligt blir det tillfälle till konkreta affärskontakter. Årsmöte 23 maj – för medlemmar. Vi kombinerar årsmötet med ett studiebesök på Atlas Copco och deras provgruva som ligger rakt under huvudkontoret i Sickla. Ett exklusivt besök i en spännande miljö. Därtill spännande gästföreläsare på programmet. Varmt välkommen!

KALENDARIUM 25 april Inspirationsdag i Västerås. 23 maj Årsmöte på Atlas Copco. 10 juni Elektronikgolf. Swedish Embedded Award – anmäl er senast 26 augusti! Tävling för företag och studenter – Visa upp era lysande lösningar! Swedish Embedded Award är ett utmärkt tillfälle att synas. Delta med era smarta embeddedlösningar i de tre kategorierna Företag, Student och IoT. Bästa bidragen nomineras och får ställa ut på Skandinaviens största embeddedkonferens Embedded Conference Scandinavia som vi arrangerar i nov, där också prisutdelningen hålls. Tipsa företag och studenter som ni känner. Bästa studentbidrag får ett stipendium på 50 000 kronor och får något riktigt fint till CV:t. Sista anmälningsdag är 26 augusti. www.swedishembeddedaward.se Elektronikgolf 10 juni. Äntligen dags! Häng med på Elektronikgolfen, Johannesberg Golf, norr om Arlanda, måndagen den 10 juni. Träffa såväl golfbollen som kollegor i branschen. Bjud gärna med dina kunder. Se mer i kalendariet på vår hemsida!

Embedded Conference Scandinavia 5–6 november. Boka plats på Skandinaviens största embeddedkonferens Embedded Conference Scandinavia 5–6 nov 2019, Kistamässan. Om du vill vara med som utställare eller medverka i programmet är det dags att anmäla sig nu. Du som är medlem har självklart förmånlig rabatt, som vanligt. www.embeddedconference.se Tillsammans skapar vi branschens framtid. Ditt företag är väl med? Ett medlemskap i Svensk Elektronik stärker dig och ditt företag. www.svenskelektronik.se info@svenskelektronik.se

26 augusti Sista anmälning till Swedish Embedded Award. 12 september Stora Elektronikdagen med SUMMIT. 5–6 november Embedded Conference Scandinavia. svenskelektronik.se/ kalendarium

Se till att bli medlem och ta del av våra förmåner! Tycker du att det vi gör är bra och värdefullt, hoppas jag att ditt företag ser till att vara medlem i Svensk Elektronik så vi tillsammans kan göra än mer för ditt företag och branschens konkurrenskra !

Lena Norder, vd Svensk Elektronik

POSTTIDNING B Returadress: Elektroniktidningen Folkungagatan 122, 4 tr 116 30 Stockholm

Full speed ahead to 5G With the new force in spectrum analysis R&S FSV3000/FSVA3000 With the advent of 5G NR technology in R&D and production, engineers need test solutions that support 5G bandwidth and meet strict RF requirements. Rohde & Schwarz supports these users with a new signal and spectrum analyzer family. ❙ Up to 400 MHz analysis bandwidth ❙ All relevant 5G NR frequency bands up to 44 GHz ❙ Ultimate high-speed signal analysis www.rohde-schwarz.com/product/FSV3000